Att vara föräldrautbildad.

Ja. Igår blev ju den sista och tredje delen av föräldrautbildningen avklarad (för er som missat det kan ni läsa om första här och andra här) och vad kan man säga? Det var faktiskt inte så farligt den här gången. Det var ganska sansat. Till att börja med var min BM på ett strålande humör redan under mitt BM-besök och skrattade åt mina skämt (alla) och frågade om jag ville väga mig (vilket jag ville) och när jag glatt ställde mig och deklarerade 83 kilo! och väntade på den där inandningen så kom den inte. Jag blev lite chockad själv, faktiskt, så när jag för att förtydliga igen sa åttiotre kiiiiilo och det fortfarande inte kom något la jag till det var väl inte så farligt? Ett kilo sen sist? och fick som svar Nä det var bra. Förstår ni? Jag hade gått upp ett kilo på typ 2 veckor och inte ett pip om att jag kommer att bli en tjock, lattedrickande dagishämtare som fastnat i kvinnofällan! och aldrig skulle bli glad igen. Helt otroligt ju. Min BM har konverterat. Och det helt utan att jag hunnit ge henne den ”Tack för den här tiden”-present jag har planerat sen länge. När andra skickar henne bilder på sina barn kommer jag att vara den som skickar henne en fräsig T-shirt med texten Come to the dark side – we have cookies. Seriöst, alltså. Jag tror att hon kommer att uppskatta den gesten.

Och utbildningen, ja. Sansat. Jag höll käft i ungefär tio minuter vilket måste vara ett rekord, men eftersom det var så outhärdligt tyst under den tiden kunde jag bara inte hålla mig längre och började argumentera om huruvida sterila kvaddlar ens räknades som humanitärt och varför i hela friden hon hade skrivit med Panodil med snirkliga bokstäver under kolumnen Medicinsk smärtlindring på tavlan – det fanns väl inte en kvinna som kom in och sög på en Panodil och födde barn, men det gjorde det tydligen (och all cred åt er som fixar det, men det här föder inga barn på Panodil det ska ni veta) och sen fick vi ut lappar som stöd för vårt förlossningsbrev men mitt är ju redan fixt och färdigt så nåt sånt behövde jag inte.

Det enda wild and crazy som hände (och som Scout Valiant tyckte var obeskrivligt obekvämt) var när BM gick lite Thorsten Flinck där inne i rummet och dramatiserade värkarbetet väldigt målande genom att med slutna ögon luta sig över konferensbordet och jucka i en åtta och flås-andas och kryst-humma i drygt en minut i taget, men efter filmerna och tygtutten var det rena barnleken tycker jag.

Så ja. Nu ska jag vara färdigutbildad förälder. Tyvärr fick vi inga betyg, men jag ger nog mig själv A. Iallafall i argumentation. Tror att min BM håller med.

Ps. Tävlingen stängs ikväll klockan 20:00!

37 kommentarer till “Att vara föräldrautbildad.

  1. Haha.. varför får jag känslan av att din BM förmodligen har läst din blogg och (givetvis, som alla andra) tycker att den är helt underbar. Varför denna ”kovändning” annars *s*.
    You rock!

  2. ”jucka i en åtta och flås-andas och kryst-humma i drygt en minut i taget”…

    Jag tror jag dör Emma. Jag skäms här bakom min dator på jobbet. Huva!! 😀 😀 😀

  3. Åh herregud. Var får du tag på sådana tshirts? Jag vill ha två!!!! Går de att beställa? Gud så roligt.

    Sedan blir jag enormt glad att du deltar i mitt missionsarbete angående anti kvaddlar. Mycket bra Emma, Mycket bra. P hade två uppgifter på min förlossning och det ena var att se till att inga kvaddlar serverades. Dock blev han ju naturligtvis nervös och glömde bort ifall jag ville ha dem eller om jag inte ville. Så jag fick styra upp det såklart på ett aggro sätt. Den andra uppgiften var att se till att jag fick sen avnavling. Det glömde han såklart också så när de väl satt fast klämman svintidigt fick jag gapa jätteargt att de skulle ta bort den. Hopplöst. 2 SAKER!!!!! Hur svårt kan det vara, va?

  4. Grattis till föräldrarutbildning! Självklart ska du få A!
    Usch…. värkarbetet målande…., hahaha skulle gärna ha varit där!

    (vi fick lära oss ”hundandningen????” som jag tyckte var det fånigaste jag var med!! Men under förlossningen ropade BM:” Gör hundandningen”, jag var tyvärr mycket upptagen med att pressa ut ett barn, så jag tvingade fram några hektiska andningstag, det slutade med att jag hyperventilerade och min stackars man försökte hålla en påse framför min mun, haha det var inte omtyckt av mig kan jag säga. Så jag fick inte ett A 😉 )

  5. Emma,

    skrattar gott och hjärtligt kan se hela denna situation framför mig. Du är mer än väl värd stora A i betyg. Tror du rubbat denna BM´s världsbild och som ngn sagt här tidigare tror hon läst din blogg faktiskt.

    Gå på känsla det kommer både du maken o ffa Leo att må bäst av.
    Kram Elisabeth

  6. Hejsan! Jag hade en väldigt otursdrabbad graviditet. Började med havandeskapförgiftning och inläggning. Inflammation i revbenen (Aj!) en propp i hjärnan, så jag blev vindögd, och mitt öga behagade inte hoppa tillbaka förns min flicka var 5 (!!!) månader. Och innan man hittade denna propp, trodde de vitklädda varelserna att jag fått ms, så man tog ett ryggmärgsprov, där läkaren stack mig fel och jag fick en stor blödning i ryggen (dubbelt Aj) vägrade operera mig för att jag var så långt gången. Fick reda på 2 veckor innan bf, att jag varken skulle få bedövning eller kejsarsnitt. Pga blödningen i ryggen. Dags att hoppa från balkongen. Rymde från sjukhuset ( efter att jag skrivit på en bunt med papper om att Jag struntade i läkarens råd) kom hem, arg som ett bi. Värkarna startade, Stannade hemma in i det sista. Kom in, var öppen 7. Tjatade, skrek och bad om bedövning. En manlig läkare kom in med 2 panodil. Vilket skämt! 13 timmar senare är iaf min lilla iris ute. Och all smärta som bortblåst. En marddröm med världens finaste slut. Jag har flera gånger sagt att jag skulle göra om det igen.. Tills iris som nu blir tre börjat tjata om syskon. Och jag vet att bedövning och kejsarsnitt är uteslutet vid alla graviditeter! Nu är jag inte så säker längre! Lycka till.. Du ser helt fantastisk ut, trots förändrad näsa 🙂 kram

  7. hahahaha underbart!!! Det är ju nästan så att man skulle vilja se ett foto på Bm…nästan…

    Min favvetshirt!! Min son hittade den och tyckte absolut att jag skulle ha den…

    83 kg tycker jag är bra! Själv 153,5 cm lång och gick upp till 84 kg…två gånger…nu väger jag 52 kg och…visst det HAR varit MÅNGA promenader med vagnen, alldeles för lite choklad men jag är nöjd!

  8. Underbart! Din BM måste vara en sjutusan till kvinna som vågar andas och åma sig i åttor.
    Nu är ni nog så förberedda som det går.
    Kram!

  9. Tack!! Tack för att du låter mig starta morgonen med världens största leende igen!
    Dina texter är obeskrivligt målande.
    Ha en härligt dag i solen (för den skiner åtminstone här över Mälardalen).
    Kram Camilla

  10. Ja, där ser man! Tror nog alla är beredda på att hålla med om att dessa föräldrautbildningar är något speciella!!! Trodde de inte kunde bli värre än på min ”tid” för typ 22 år sedan kontra 11 år sedan men de utvecklas till det modernare stuket *fniss*!

    Lycka nu till som utbildad förälder 😉

    Ha en fin dag! Kram Anna

  11. Ha ha ha, höll på spruta ut min fil över hela datorn när jag lästa om BM’s åttor.
    Kunde du verkligen hålla dig för skratt? Jag hade nog dött tror jag. 😀

    Ha en fin dag!

  12. Helt underbart att få läsa din blogg, man får sig ett gott skratt o är på bra humör efteråt! Måste dock slå ett slag för de sterila kvaddlarna, de är helt suveräna! Gjorde svinont att få, men de hjälpte! Kram

  13. Oh, herregud. Vet du… hon måste ju ha läst din blogg. Och inte bara läst. Hon måste verkligen ha tagit in , bearbetat och kommit ut som en bättre människa. Om du läser det här BM så -heja heja dig!- för alla kan vi bli lite bättre på det vi gör. Ja, nästan alla. Emma är fortfarande tokbäst på att blogga och vara en blivande mamma! 🙂 Yes.

  14. Haha…vänta tills du kommer hem med det lilla livet. Då sitter man där som ett fån med första barnet, första bebisen i vänkretsen för vår del, och funderar på hur en vardag ska se ut. Ska hon äta nu?, jaha sen då….sova lite kanske?…sova mer, byta blöja……va äta 3 gånger på 2 timmar, är det rätt? 😉

    Måste i ärlighetens namn säga att ungen sov, ja eller ungarna (jag har ju 4 vid det här laget), hela de första 2 veckorna som pappan har ledigt. Sen när pappan går tillbaka till jobbet och man står där själv med bebisen kommer den där perioden när de inte sover hela tiden längre utan man måste roa dem på annat sätt.

    Alla är ju inte snälla och gulliga och ligger stilla på en filt och tindrar med ögonen. Johanna fick jag bära runt hela dagarna när hon inte sov, åt mat eller låg i vagnen.

    Det är mycket man inte lär sig på Föräldrautbildning men som min barnsköterska sa åt mig vid första besöket – Kom ihåg att det är du som är expert på ditt barn. =)

    Ha nu en kanonmysig tisdag!

    Kram från hon som bör städa och inte sitta här och skriva i folks bloggar! 😉

  15. Med den föräldrar utbildningen, borde du kunna föda barn utan smärtlindring hur lätt som helst!!! Nemas problemas…föräldrautbildningen håller på en timme, och hur många gånger har ni varit där? 6gr? 6 timmar utbildning.. Alltså inte längre än en normal förlossning. Jisses..den utbildningen måste ju slå allt!! 😀

  16. Jag sitter här på mitt jobb och skrattar så att tårarna sprutar. En välmålande beskrivning som jag riktigt kan se framför mig hur barnmorskan löper amok. Måste säga att er föräldrakurs verkligen har varit annorlunda än båda mina.. Känner inte riktigt igen så mycket av ert kursinnehåll, närmare bestämt ingenting.

  17. *asg* Perfekt t-shirt till din BM! Kan hon hålla sig för skratt då så borde hon krönas till isdrottning. 🙂

    Använd den smärtlindring du vill. Förstår inte varför man ska skämmas för att man vill eller inte vill ha smärtlindring. Själv knarkade jag lustgas med båda mina gossar och jösses vad jag kan saknar lustgasen. *s*

    Kramkram

  18. Haha.. undra om din BM har hittat till din blogg. Hon kanske har googlat dej 😀

    Dina förklaringar är bara så härliga. Behöver man ett leende på läpparna så är det hit man ska vända sej, helt klart.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg