Alltså. Jag knäckte ju svanskotan under förlossningen som ni kanske minns? Gjorde ont som fan efteråt, i två veckor värkte det och gjorde det omöjligt att ens försöka sitta och det var till och med svårt att somna på kvällarna. Sen lugnade det ner sig. Värker inte konstant längre, inte alls.
Men.
Det är inte riktigt som det ska där inne. Nu har det gått sex veckor och jag känner hur det liksom ”klickar till” i arslet när jag sitter och försöker byta ställning. Och jag kan fortfarande inte sitta rakt upp och ner sådär, utan måste liksom sitta framåtlutad som en hemorrojdpatient (åh! Här kunde jag ju hemorrojdlänkat!) vilket ställer till det en aning. När man ska köra bil och så, till exempel. Och det är inte särskilt skönt, det kan jag väl inte påstå, även om det inte gör sömnlöshets-ont. Och såhär kan jag ju inte ha det. Jag måste ju kunna sitta. Iallafall lagom tills jag ska börja jobba igen och förväntas kunna sitta på en kontorsstol utan ett bildäck under arslet. Ja ni fattar. Så jag googlade vad man ska göra åt en knäckt svanskota och hur länge det förväntas vara såhär.
Mhm.
Jag hittade ett svar som en Göran (specialist i allmänmedicin) hade gett en kille som åkt pulka och gjort illa svanskotan. Pulka, liksom, vad är det mot en förlossning? Men iallafall. Tydligen kan en svanskota få en fraktur och då ska de göra ont ett litet tag, och sen läker den ihop igen och så är allt frid och fröjd. Om inte. Om inte svanskotan läkt ihop fel. Mhm. Så som min förmodligen gjort, det är därför den sitter där och klickar. Och vad gör man då? Om den läkt ihop fel? Såhär svarar Göran:
”Dels brukar man vid en undersökning i ändtarmen rätta till felställningen om svanskotan ligger fel, och dels töja ut muskler som inte sällan blivit strama efter en sådan skada” Jaha. Ja det verkar ju logiskt. Och en undersökning, liksom. Hur bökigt kan det va? Tydligen bökigt utav bara helvete. Det här är vad Göran föreslår:
”Denna behandling utföres med behandlarens pekfinger inne i ändtarmen, vilket förstås kan vara obehagligt och göra ont för stunden. Efteråt känns det dock oftast bättre och besvären försvinner snabbare.”
Alltså.
Seriöst? Hur arg är Gud på kvinnan, egentligen? Inte nog med att jag ska skvätta fostervatten på Dag, vråla hjäääälp! hjääälp! när jag nästan föder i ett bäcken, klämma ut en 35centimetersskalle ur vajajnan (numera kallad aulan) och bli sydd lite hippsomhapp utan bedövning. Det hade jag liksom kunnat ta. Jag har bearbetat allt det där.
Men nu? Nu ska jag tydligen behöva gå till nån Göran också, som ska stoppa upp ett finger i mitt arsle och rätta till min svanskota.
Jomenvisst, förstår ni. Det är rättvisa det.
Haha. Stackare! (Förlåt för skrattet men det kan liksom inte hjälpas..)
Det är tusan inte lätt när det är svårt!
Å förlåt att jag fnissar lite (bara så att jag sätter lussebullen på tvären) 😀
Men stackars dig! Livet är inte rättvist. Faktiskt inte alls. Men du får tänka att det är just såhär det är. Man kan inte få allt – sockersöt bebbe som _sover_ om nätterna, hundar som gillar bebben, fantastisk man OCH en problemfri rumpa. Det är att be om för mycket helt enkelt. Så gå du till Göran och låt honom böka runt lite så kommer det kännas bättre sen. Förhoppningsvis 😉
Förlåt men jag skrattade så jag grät när jag läste det, det var ett högt HAHAHAHA som jag bräkte fram så mina kollegor tittade på mig med gapande munnar.
Självklart skrattar jag inte åt dig, utan åt ditt sätt att skriva det, men det förstår du nog!
I övrigt lider jag med din klickande svanskota men röstar nog för en koll trots allt för att slippa klickandet!
Haha, du är helt underbar! Nu fick du min ganska stressiga start på måndagen att försvinna. Kunde helt enkelt inte låta bli att fnissa åt din olycka 😀
*skrattar hysteriskt så jag får sammadragningar*
Minns att jag hade ont länge efter min första förlossning, minns dock inte att de sa att min kota var fullkommligt AV (kan den förresten det?? eller är det leden som är uttänjd o den blivit lite malplacerad den där sista kotan? för hur annars skulle den kunna hamna rätt av att man petar på den bakvägen så att säga??? Hm, nåt att ta reda på inför nästa!)
När jag väl sökte upp BM för det, (vägrade låta farbror doktorn på hemma vårdcentralen stoppa upp ett finger ville inte möta honom på ica efter det!) fick jag till svar att det antagligen var en kombination av korsstygnsbroderiet jag hade där nere och kotans förflyttning vid förlossningen. Hur som helst så gick det över, jag har lyckats både få till o få ut yttl ett barn, (även om det tog tid det där första) Men summakardemumma var nog att ärrvävnad kan ömma o göra ont som sjutton långt efter.
Lycka till att få fram svaret, jag tar emot det varmt inför nästa! 😉
Kram o ha en härlig dag, här vid upplandskusten skiner solen o himlen e blå, o om jag kunnat hade jag gått ut å gått. Men liggandes är ju bra det med!
/Fd Preggo-kollegan
Hi hi hi! Du skriver så himla roligt, åt något som förvisso inte verkar vara så himla jippi. Så förlåt att jag skrattar. ”Aulan” – jag tror jag knäcker mig!! Hi hi hi!
Hoppas du slipper en date med Göran!
Kram
Uhhh, fy faan. Jag hade väntat ut den där svanskotan. Möjligtvis mediterat och gått in i mig själv och pratat förnuft med den. Prova det innan du ringer Göran. Lova!
Lugna ner dig lite! 😉
Jag tror inte du har läkt fel, jag har också (antagligen brutit) svanskotan vid 2 av 4 förlossningar och det tar mycket längre tid innan man blir riktigt bra.
En gång i min ungdom ramlade jag och gjorde illa svanskotan, inte ens i närheten lika mycket som vid förlossningarna och bara det lilla tog flera veckor innan det blev bra.
Vänta åtminstone till efter nyår innan du besöker någon Göran som vill stoppa sina fingrar i analen. 😉
Kram o lycka till med läkningen!
Antar att det är just därför det heter ”Att ta det onda med det goda”
Hoppas du blir bra i sittmojängen snart 🙂
Kram Mrs G
Sjukt ovärdigt förstås men nog värt det.
Vi skall alla någon gång ha någon doktors näve i arslet. Sånt är livet. La dolce vita.
Näve?! Fi fan. Jag hoppas det räcker med ett finger.
Ha ha ha!!! Sjukt rolig kommentar, La dolce vita!!!! Dör lite!
Ingår det i en av livets milstolpar som ska bockas av eller? Näve i röva – check!
Hahaha jag ser veterinärhandsken åka på *smack*
Sluta, Emma….jag döööööör….:) 🙂 🙂
hmm, hade jag varit du hade jag vägt pest mot kolera, dvs. fortsatt småont o klickande i rumpan eller görans finger i rumpan.
keep us posted om ditt val!
Åh nej!!!!!! Alltid är det något!
*skickar en stor kram med massor av positiv energi!*
Någon kvinna måste gjort den där GUD riktigt pissed off back in the days… Hoppas det går över så du slipper en dejt med någon Göran
Oj vad jag är nöjd med mina två förlossningar nu. Stackars sate, ett finger i arslet är ett finger för mkt. *ryser* Vill inte veta vad det är Annika menar väntar där man behöver en hel näve upp i rövva.
Hur lång tid ska svanskotan ta på sig att läka? Inte så att den kanske inte är färdig läkt än?
Kram
Låt mig förtydliga för säkerhets skull. Jag menade inte en HEL näve. Jag menade typ att fingrarna hör ju till näven så då är det ju näven man har där. Så tänkte jag.
Nu var det sagt. Det känns skönt.
Min dotter skadet sitt haleben (svanskota) da hun ramlet av en huske (gunga), og fikk beskjed om at det måtte gro av seg selv (hun måtte være i ro/sitte stille)… Nå har du jo ikke akkurat tatt det lungt;-) Men kan hende din mann (läkare?) kan hjelpe til;-)
åååh neeej, jag dör Helene, DET om något måste väl ändå klassas som -om möjligt- ÄNNU värre?! Att be maken sticka upp fingret o kolla läget med sista kotan?!?
Personlig ville jeg ventet iallefall i et år før jeg gikk til legen med det;-) En svanskota läker mycket langsamt…. Og man kan kjenne smerte lenge etterpå, f.eks når man (over)anstrenger seg, trener el.l
Ouch.. Låter sjukt otrevligt men gött att du tar det med en ironisk ton (kunde ju inte låta bli att skratta liksom) 🙂 Hoppas du slipper Göran och att bäckenet klickar sig själv rätt snart!
Jag skulle kolla upp det om jag var du. Jag skadade svanskotan när jag var typ 15 (åkte moppe och dunsade rakt ner i en grop). Det tog skitlång tid att bli bra igen och nu, 15 år senare när jag är gravid och allt det där med uppluckringen och förflyttningen i de regionerna gör svanskotan ont igen, så jag måste sitta på en hård plaststol på jobbet istället för den mjuka kontorsstolen. Är lite orolig för att knäcka svanskotan helt under förlossningen.
Usch ja..brukar ofta tänka på hur allt är skapat egentligen..varför..faller det mest pinsamma och jobbigaste på oss kvinnor!? haha
Öhhhhh. Aj! Men jag tror det går fort att fixa och om det är någon tröst eh…så är det lättare där bak än i vajjajnan. Om någon skulle få för sig att pilla på dig där….rent hypotetiskt alltså….
Brrrrr.
Men han är helt klart värd det. Silkesapan..:-D
kram!
Stackars dig, låter inte roligt! Har fött tre barn (hur man nu kan vilja föda barn tre ggr) men lyckligtvis klarat mig undan att bryta svanskotan 🙂
Men herregud vad roligt du skriver, jag skrattade så jag nästan grät 🙂 TACK, you made my day!!!
Töja till ändtarmen – gött!! Nä det är fan inte rättvist!
Glöm inte att vi tampas med lingonvecka i mååååånga år med. O allmäna hormon besvär såsom akut choklad brist, konsiga infall av gråt eller skratt vid fel tillfälle.
När jag var gravid fick jag en mkt märklig blodkärls utgjutning i näsan!! Stor som en ärta, täckte alltså hela näsöppningen och fick opereras bort två ggr!! Inte kul! Det kunde börja blöda från den så där plötsligt i upp till 10 minuter, jag fick givetvis problem med andningen, som att den inte var svår nog… snarkade som en gammal gubbe med. Lite små märkligt sådär för att krydda till tillvaron lite :O)
Hoppas det blir bra med din kota, den är rätt bra att ha på rätt ställe :O)
Kram
Tur att din man är läkare, kanske han kan utföra det hela, så slipper du Göran?? 🙂
Jag har visserligen inte skadat svanskotan, varken vid pulkaåkning eller vid förlossning eller någon annan gång heller för den delen. Men jag har ändå snappat upp en hel del och det kan nog ta ganska lång tid. Har du varit i kontakt med barnmorskan? Du är så underbart positiv. Fantastiskt smittsam inställning. Ge ut en förlossnings/graviditetsmanual vettja /Sahra
Hahaha men nej! Hur ska han kunna ”rätta till” en svanskota som vuxit ihop på fel sätt med hjälp av ett pekfinger i anus? Jag hajjar liksom inte. Det känns som att man måste ha lite mer kraft än vad man har i ett pekfinger för att rubba på skelett liksom, eller?
Oj nej!! usch va jobbigt(och snäppet oschysst av han där uppe..) Hoppas de ordnar sig dock!
Håller med dig. Ingen rättvisa där inte!
Bara älskar ditt sätt att skriva. Vred mig av skratt när jag läste detta, och då bara för sättet du skriver på, inte att du ska behöva gå till någon Göran som ska gräva runt lite på ställen man inte borde gräva runt på.
Hoppas du självläker och slipper Göran.
Alltså, att jag inte lär mig att jag INTE ska läsa din blogg när jag är bland folk… Nu undrar mina kollegor, alla män i 25-års åldern om det är något fel på mig för att jag låter så konstigt.. När jag får fram att jag läste något på nätet så vill de ha länken.. Svarade att det nog inte är lika roligt för dem 😉 Kram
Förlåt mig, men – Ahahahahaha!!! Du är så sjukt rolig! Aula – jag dööör! :))
Hahaha, eller hur!
Min svanskota tog stryk vid förlossningen och av rädsla för Göran och hans kompisar har jag inte gjort nåt åt saken. Nu ett år efter förlossningen verkar kotskrället ha läkt av sig självt och jag kan sitta på hårda bänkar igen.
Hahahahah!! Jag döööör!! ”klämma ut en 35centimetersskalle ur vajajnan (numera kallad aulan)” Alltså siriously?! Du är helt underbar 🙂
Hahaha oh förlåt men jag älskar din penna 😀 Min svanskota sitter lite löst och fläpprigt efter att jag drattat på rumpan sisådär 7.234 gånger som barn…….
Kram
Man får skratta åt andras ”olycka” va?
Välkommen i gänget! Jag knäckte min svanskota när bägge mina barn föddes. Alla i rummet hörde när den ”gick av”. ”Knak”sa det och första gången (värsta gången) fattade jag inte vad det var. Men det blev man ju varse senare. Kunde varken sitta eller gå längre sträckor på flera månader. Att finpromenera med nya vagnen var bara att glömma. Sitta och amma fanns inte. Fick ligga varje gång, vilket gjorde att man inte kunde ge sig ut på vad som helst! Man lägger sig ju gärna inte ner var som helst och ammar….. Att köra bil var en mardröm länge. Nu, 14 och 11 år senare sitter jag sällan på hårda ytor som t.ex ett stengolv och det går inte sitta i vissa vinklar. Men på något sätt vänjer man sig och lär sig leva med det. Det gör inte alla lika ont nu som då och nu vet jag att det är massor av kvinnor som får det så här. Men det där som Göran förslår låter inte så där kul och jag har aldrig hört talas om det……
En förlossning kan bidra till mycket mer än bara en unge… :/
Ha ha ha! Så får du ju nytta av makens specialitet!! Måste väl lätt synas på röntgen om den är dislocerad! Och är ja den enda som tycker synd om den stackars allmänläkaren?! Känna i rumpor i parti och minut. Vi har verkligen för lite betalt 😉 kramar
Kanske känns det mindre obekvämt om du tänker dig att gå till Gördis istället för Göran? Det skulle det iallfall gjort för mig 🙂 Det kanske kan vara en bra idé att kolla upp det innan den permanentat sig i fel läge? Vad vet jag med testa med Gördis 🙂
Oh my….. god! Ja hä ä int lätt att va kvinna heller… ibland..
JÖSSES vad jag har skrattat åt Ditt inlägg ang. svanskotan OCH det är banne mig inte något att skratta åt (det Du skriver menar jag)… meeeeeeeen… konsten att skriva som Du gör är en gåva som jag njutit av många gånger.
Som jag kan se det, så är svanskotan ”nemasproblemas” om man jämför det med en man som har en förkylning, det är väl så Gud ser det. Lite ska vi väl ha för mannens lidande, Du vet… ont i halsen, sticka i fingret eller nageltrång… DET är vad en man kallar Guds vrede mot mannen och vad är då en förlossning (själv spräckte jag en lunga men vad var det mot sonens pappas skavsår på höger häl) eller ett kejsarsnitt med hela magen uppsprättad, jämfört med en baksmälla. *LER*
Lycka till med Din svanskota, och fortsätt FÖR GUDS SKULL skriva så vi andra får skratta och känna igen oss i det onda och JÄTTEGRATTIS till Er fantastiskt fina lilla son.
Må gott (mitt i det onda)
MVH
Britt
Hähä, aulan! Hihi! Stackars dig med svanskotan, jag lider med dig! Det är ju inte så att man direkt vill ha en läkares finger i tvåan. Eller någon annanstans heller, för övrigt.
Jag bor i USA och här får man finger i rumpan på sitt årliga gyn-besök. De undersöker alltså inte bara vajajnan utan även analen. Jag blev SJUKT förvånad första gången (jag var inte alls beredd!) men nu har jag vant mig… nästan…
Hahaha! Herregud vilken ”överraskning”!!!
Ja, det kan man lugnt säga! 🙂
På allvar? But why? (haha, ”but”, nu blev det visst en ordvits på köpet…)
Påtal om något Helt annat!..
Läste att du är smått besatt av fåglar :), jo jag tror iofs inte att du är av den typen som gillar massa paljetter Men såg idag på Indiska appen att dom säljer en skitcool liten klämma typ med en paljett färgrik fågel på 🙂 säljs i två olika färger minns ej priset men iaf jag tänkte på dig när jag såg den 🙂 kram
Nä fyfan! Å herregud! Kära nån! Jösses! Utropstecken! UTROPSTECKEN!
Men jösses, du är för rolig mitt i det allvarsamma. Nä skämt och sido (inget är rättvis), ta och baka en saffranssemla och kanske ska du ta med en till den där Göran och bjuda på…
Saffranssemlorna är förföriskt goda…
~Ingrid
Jag önskar jag kunde skratta, men bara tanken på Göran får mig att vilja gråta. *hulkgråter* Å här går jag å gnäller över ett par stygn och någon annans (min sons) jävla arm, jag skäms!
iiiih! jag kunde nästan inte läsa färdigt för jag förstod vart det skulle sluta. Iiiih….det ilar i hela mitt skellett. Stackars stackars dig.
Kramis
hahaha.. fan jag skrattar högt för mig själv så min 9årige son kommer in på kontoret och frågar vad det är jag kollar på på youtube.. inget säger jag för jag läser ju bara inne hos dig ( i hand ålder tar man visst för givet att det är youtube som får mamman att skratta så högt ensam) och jag kan ju skratta högt nu för tiden.. för det är ju ändå 6 år sedan jag klämde ut mitt tredje barn ur den där aulan, nu för tiden kanske det inte riktigt är en aula längre utan mer kanske en sal, konferansrum.. haha så jag kan skratta utan att kissa ner mig menar jag.. för en gång i tiden kunde jag inte det.. då var det liksom bara att välja.. garva och kissa eller inte garva alls.. hmm..
Lycka till med Göran babe!
//LADYG
Själv får jag ett finger i röven var tredje månad (cancerkontroll) Jag är bara glad och tacksam att någon vill stoppa in ett finger och kolla att allt e ok
Underbara människa! Något bra har han iaf gjort den där Gud…han såg ju till att vi får läsa din underbara blogg!
Kram Frida
Haha, ja nu hade det varit ett ypperligt tillfälle att hemorroidlänka 😉
Man en Göran alltså… det hoppas jag att du slipper.
Du är UNDERBAR! Med det menar jag att du skriver underbart roligt om jobbiga saker. Hälsa Göran, och glöm inte blogga efter tillrättningen!
Svanskotan tar tid att läka. Fick en spricka i min när jag satte mig lite oplanerat hårt på marken (Läs: hästen tyckte att jag satt bättre där än i sadeln just då :)). Tog över ett halvår innan det hade läkt. Och nu snackar vi enbart en spricka. Har en kompis som bröt svanskotan vi ett fall och det tog över ett år innan hon var människa igen.
Tiden läker allt? 🙂
Hej!
Ville bara säga tack för en otroligt givande blogg! Jag har bara läst den i några månader, men jag gillar ditt sätt att skriva. Tack för att du lyser upp mina dagar! 🙂
Iaf, till det här med svanskotan. Så klart tycker jag du ska kolla upp det, men det är ju helt din ensak. Men jag ville bara tipsa om att gå till arbetsterapin på vårdcentralen och be om en dyna ,(fixade en sån åt min pojkvän när han slog i svanskotan efter ett fall på längdskidor). Inte så himla sexigt (han vägrade använda den) men det kan ju hjälpa lite, de kan ”skära” ut som ett hål i dynan så det blir mer bekvämt att sitta.
Hoppas det blir bättre och tack igen för en inspirerande blogg!
Lider med dig, men är utmattad av skratt! Tack! 🙂
Hahaha stackare!! XD Tycker sjukty synd om dig men jag älllskar din humor!
Men ååååh, det tar aldrig slut liksom. Jag tyckte det var lagom onödigt att man skulle till gyn några veckor efteråt så att det ”stod bra till därnere” efter förlossningen. Ingen ska få röra min aula (jävligt bra namn) när jag precis pressat ut en vattenmelon!
Satan va kommentarer 😀 Haha, men du…. ”Aulan.” HAHAHAHHAHAHAHAHA
Nemen neeeeee.. Det här är ju inte okej? Nu ska det ju fan vara nog!
Som när jag fastnade på tian i förstoppning två veckor efter förlossningen. Jag satt en timme och grät med halva äckelkorvem ute, helt övertygad och att jag skulle behöva hämta en hacka för att få lös korven. Fan vad jag grät, HÖGT! Så pass att Simon knackade på lite ängsligt och frågade om jag behövde en sked.
En jävla sked lixom.
Det var fan mer traumatiskt än förlossningen. Och för att inte tala om hur osexig jag kände mig. Oh my.
Jag stöttar dig i vad du än väljer!
HA HA HA HA en sked?!! Jag döööör.
Just nu rycker min man i toadörren (min kvällsritual, bloggläsande på muggen med paddan i knät) och undrar om jag blitt galen som jag garvar…
En SKED???? Jag dööör!
Fast förstoppning är fan inte att leka med. Jag hade ett hb på 75 i flera veckor efter min sista förlossning eftersom jag vägrade ta järntabletter och bli som ett ullstrumpa tvättad i 90 grader igen.
Men en halv cigg brukar lösa problemet för mig 😉
En sked. Gud så romantiskt. Hahahahaha.
Hahahahahaha en skeed?!!
Förstoppningen och slutet på den (dvs när man under stor smärta och rädsla lyckades pressa ut korven) som kom efter förlossningen var mycket läskigare än att klämma ut ungen, helt klart! Jag satt och önskade att jag kunde få komma till sjukhuset så att nån stackars sate där kunde få operera ut den….. Men sköterskan på telefon sa bara ”ja så tar du lite hemorrojdkräm och bedövar, och gör det du ska”.
Ingen på MVC som säger till en att såna saker ska hända när man fått barn!
hahaha!!! jag döööör!!! jag kiknar av skratt då den ena kommentaren leder till den andra…och nu tjoar min 16- åriga son att jag ska vara tyyyyst!!! Jisses *L*…
Jag har skadat min svanskota för väldigt många år sedan, dock inte vid en förlossning….haft väldigt ont till och från och…fått just DEN förklaringen att med ett finger kan vi rätta till det hela….det kunde han… inte…men han hette Erik….så det kanske var därför…. 😉
MEN…det jag vill ha sagt är att… man överlever det…också…….OCH….min kära……OM det tar bort din smärta ÄR det värt det…faktiskt….oavsett om han heter Erik eller Göran eller nått annat….för DEN smärtan vill du inte ”gå” omkring med i år…efter år…tro mig…..
Nämen åh. Så jobbigt det blev nu. Känner hur jag instinktivt kniper ihop á la Susanne Lanefelt. Kommer också att tänka på min kära sambo som fick utstå en sån undersökning då man misstänkte blindtarmen och som då han är nervös aldrig kan hålla klaffen utan måste babbla på. För när han ligger där med fingret i rumpan kan han inte låta bli att fråga doktorn (för säkerhets skull liksom) om det är så att han verkligen måste göra den där undersökningen eller ve och fasa det kanske är så att han faktiskt gillar det? Som tur var garvade bara läkaren och sa att den frågan hade han aldrig fått förut men nej…det var inte hans favoritundersökning. Hur kommer man bara på att fråga nåt sånt? Och sån himla tur att jag satt i väntrummet. Jag hade dött om jag varit med därinne.
Håller tummarna för att det klickar tillrätta där bak av sig självt.
Kram Lotta
En anna sak som häner när man ett barn, eller tre, är att man liksom inte riktigt kan hålla tätt när man t ex ska hoppa studsmatta…
… Så nu var det jävvligt nära till trosbyte efter den skrattattacken.
Ba så du vet.
Men va sjutton! Alltså föder ett barn, eller tre… Ska det va och lite färre stavfel..
Alltså fy fasen. Din stackare.
Och du – ”aulan”. Den brukar återgå till ett normalstort klassrum efter ett tag 😉
verkligen hemskt, men hahahahah du skriver så jäkla kul så jag dör av skratt ju!!
Ha ha ha ha ha ha. Alltså dina inlägg är ju bara helt obetalbara Emma! Och att sedan läsa kommentarerna kring detta är ju bara så in i bängen kul så jag dör.
Vet inte om jag någonsin kommer sluta skratta när jag hör aula och sked i fortsättningen ;). Världsklass.
Tack finaste Emma med läsarfölje för att ni berikar mitt liv med sissodär ett par år. Minst.
Kram Jes
Men alltså…
Amputation? Ingen som föreslagit det som alternativ!? Vad har man svanskotan till egentligen? En gammal rest från urminnes tider… Bort me skiten ba!
😀 😀
Har också googlat det där med svanskotan då jag själv har ont, och tydligen brukar operationer inte hjälpa så mycket, man kan ha ont ändå efteråt. Suck…
Kolla med någon duktig sjukgymnast innan du låter ”Göran” använda fingret… Sonen fick sin svanskota tillbakafixad utan finger. (Vänta inte för länge bara…..) Lycka till!
Stackare..Och jag vet så väl vad du pratat om. Ramlade ut för en trappa för nåt år sen och skadade min svanskota. Hade ont av bara Helvete i över 2 månader. Gick till läkaren och så började han beskriva det du gör nu. ett finger i röven och så DRAR dom rätt den! Mitt svar till läkaren var att nej tack jag går hem och självläker…Hem gick jag och det tog några veckor så var jag frisk…Lycka till med din nu och låt ingen jäkel stoppa in ett finger i ändan på dig. Du kommer bli frisk ändå.Lovar!!!
Ujujujujuj! Jag fortsätter knipa ihop benen. Tack så mycket. 🙂
Men Hövva! Vad hemskt det låter. Jag har svårt att sitta på svanskotan efter min förlossning för 4 månader sedan, men ditt problem låter ju faktiskt hemskare.
om man säger såhär, ens itegritet och stolthet får ju en liten ”törn” under graviditet och förlossning. Det är en hel del som ska greja ”down there” liksom. Under förlossning skiter man ju typ i allt, men efteråt.
Hrm. Vill inte byta med dig 🙁
Styrkekramen
Jag har inte klämt fram några barn än men lyckades ändå få problem med svanskotan när jag somnade på ett flygplan i ett antal timmar med knäna upp på sätet framför mig. Tydligen kan man bryta den/få den ur led så, på ett helt fredligt sätt.
Den gjorde ont i typ fyra månader och jag hade också läst om Göranmetoden och var inte särskilt sugen så jag fortsatte ha ont och sitta på sniskan och sånt.
Men så började jag i ett annat sammanhang käka aspirin, en kvarts tablett om dagen, för att det skyddar mot cancer och hjärtkärlsjukdom och grejer:) och I shit you not, efter tre eller fyra dagar så var jag i princip helt bra i svanskotan. Tänker att det kanske var nåt muskelfäste som var lite inflammerat el nåt och aspirinet hjälpte till att fixa det.
Testa om du vill. Kolla så att det funkar med amning och sånt bara.
nej men jag orkar inte ha h aha ha ha ah aha ahha alltså jag dör av ditt sätt att skriva! Jag har den förnäma förmågan att bryta ihop i skratt så jag liksom hysterigarvar o gråter o låser min kropp som i ett epilepsianfall om jag verkligen är i gasen och nog har jag allt råkat kissa på mig en eller flera gånger i ett anfall men du tar priset, jag orkar inte. jag fick pausa mig igenom dina förlossningshistorier för att inte bröla som en flodhäst på jobbet (kontorslandskap, sådär uppskattat) du är för jävla rolig, jag älskar dig! du förgyller mig dag, och förlåt. du har problem med anus, du får nog gå till någon göran och svära över världens orättvisor hela vägen dit men shit happens, bokstavligen, du fick iallafall en förjävla söt silkesapa för besväret! 😉 Kram och tack
Huff….Desto mer du skriver om förlossningen och alla efter hämningar, blir jkag mer och mer tveksam inför en framtida graviditet.
Eller…. kanske inte. Har redan ”brutit” svanskotan en gång, så jag vet hur det känns.
Barnafödande däremot… det tar vi en annan gång. Får ju ta det lite i taget ås att säga. =o)
Kram
Knäckte svansen vid förlossning nr 1. Det tog ett halvår innan jag kunde vända mig i sängen eller sitta ordentligt. Därefter tog det låååång tid med sjukgymnastik och kiropraktik osv eftersom koko-jag inte sökte hjälp i tid, fattade inte att jag knäckt den. Så SÖK HJÄLP FORT!
Först åtta år efter hans födelse (och ännu en förlossning utan knäckt svans) kunde jag ligga på rygg på något annat än en säng.
Lycka till!