Att säga tack.

Alltså.
Er respons på förra inlägget är precis varför jag älskar att blogga. Vilka diskussioner! Inget anklagande, inget moraliserande, inga vassa kanter. Istället som om vi är ett gäng tjejkompisar som sitter och pratar fritt efter tre glas rött.
Jag skrattar så jag tjuter.

Tack, tack, tack.
Ni är helt underbara.

34 kommentarer till “Att säga tack.

  1. DET ÄR VI SOM SKA TACKA!
    DU ÄR JU BARA SÅ SJUKT ROLIG!
    MASSA KRAM
    LINDA ( som tyvärr får plats med många pennor under boobsen, hi hi!)

  2. Har tänkt fråga dig ett tag nu men glömt av…
    Har du testat det där schampot Wen ännu? ( du vet det där mirakelschampot som inte löddrar) du skrev om det under din period m tv-shop-tittande.. Eller kanske ngn annan här som testat? Är bra sugen att pigga upp det glåmiga januari- yttre…

  3. Var liten Akupa innan jag fick barn…fasta och fina och ingen BH behövdes…vid barn nr 1 så hände inte så mycket efter avslutad amning och vid barn nr 2 fick jag i väntans tider en söt kommentar av den blivande storebrodern….sååå stora bröst du börjar få mamma=)
    efter tvåan som förövrigt älskade mat över allt annat och vid sex månaders ålder ville ligga på rygg ,ja huvudet alltså, mellan balloonisarna och liksom drrra bröstet runt till hennes mun för att kunna ha bättre koll på vad brorsan gjorde men med sex(6) tänder i antågande(det gör ännu ont då jag säger det 21 års senare)så var valet ganska enkelt …nu slutar vi amma!!! bröstens liv återgick till att vara mina om än liite mer ofyllda men fortfarande satt bröstvårtan i rätt riktnig och gör det än….men NU händer det grejer vill jag lova..=)det växer!! kvinna mitt i livet och mina hormoner leker med mig..krulligt hår och pattar som räcker och blir över men fortfarande fasta och fina….men större….själv minns jag med glädje då jag fick titta på när min farmor klädde sig…lååånga platta bröst som rullades in i BHn..mycket intressant för en liten flicka….

  4. Roligt ämne! Jag har ammat 3 även om det är många år sen (minstingen är 15…) och de blir ju rätt mycket större när man ammar men mina har gått tillbaka till C/D-kupa efter och det har jag fortfarande men de sitter en våning längre ner… 🙂 Men det finns ju bra bh:ar!
    En av sönerna sa en gång när han var liten och såg mig utan något upptill ”vilka stora tuttar du har mamma” de är inte så stora längre nu när ni har ammat färdigt svarade jag ”men mamma de är långa i alla fall” :)).

  5. Nu när någon kommentera vad barnen sagt så slog mig en komisk sak. För ett antal år sedan var familjen och hälsa på farmor. Min dotter som då var 4-5 år gammal följde med farmor när hon skulle duscha. Jag satt ute och kollade när lillebror lekte. Då kommer dottern gående uppför grusgången, satte sig bredvid mig och sa på sitt eget lilla kloka sätt, hon är lite lillgammal, ”Mamma, farmors tuttar går ända ner till låren!”
    Där fick man bita sig rejält i tungan för att inte brista utt i skratt.
    Och Emma, jag som så många andra bara älskar din blogg.

  6. Det är du själv som sätter tonen, Emma. Vi bara älskar att vara här och njuta av det du skriver. Och så gör vi vårt bästa för att återgälda det. Så är det nog, va?

  7. Min yngsta konstaterade att pappas bröst är störst men mina är längst, sedan klappade hon mig tröstande på kinden;)
    Det är bara att gilla läget och de blir som de blir. Som någon skrev, det finns rackarns bar BH:ar.

    Kramar

  8. Hihihi, jag har inget att tillföra bröstdiskussionen för jag har inte fått barn men det har varit fantastiskt roligt att läsa här inne bland alla fina tjejer i bloggrummet.
    Underbart!

  9. Ja jag instämmer i ett tidigare inlägg som skrev….du har skapat rummet och satt tonen och vi trivs. Du är fantastisk på det och att du tar dig tid att kommentera hos andra trots att du har så många besökare! Imponerande! Kram fina du.

  10. Åh jag hade helt missat! Helt lovely!
    Mina bröst går numera under namnet ”dom vissna liljorna”.
    Eftersom dom aldrig vart kopiöst stora så vart dom inte så hängiga som jag hade väntat. Det vart magen som fick ta stryk men ack, det är av fascinerande förvandling. Där det tidigare satt två lökar finns nu en mjuk liten skinnpåse. Nästan tom. Bara lite ensamt fett som valt att bosätta sig i dessa uttömda, vissna liljor.

    Inte en enda penna får jag fast. Och det känns mest bara snopet. Mena! Kom igen! Det är ju nu det partytricket ska ros i land!
    Men så små är dom. Att det inte finns tillräckligt för att det ska hänga;)

  11. Ha ha ha du är så underbaaaaar ,har precis läst ditt förra inlägg & jag nästan dog………ja efter tre barn varav ett av dom VÄGRADE sluta amma & vägrade tutte ,så kan jag påstå att gravitationen har tagit ut sin rätt……….penna nja………snsrare dassrulle 🙂

  12. Ha ha ha jag missade helt detta. Hängtuttar jo jag tackar ja. Fast mina kom när jag gick ner i vikt och inte när jag slutade amma.
    Känns ju lite hoppfullt också att det finns några som säjer att det rättar till sig efter några år. Jag slutade för nästan ett nu, eller det var ju inte jag som slutade precis…
    Skinpåsarna kanske blir äpplen till slut.
    Fast eftersom jag aldrig haft några äpplen kanske det är dumt att hoppas på det.

    Hälsningar
    Yohanna

  13. säg inte det..Yohanna=) vänta bara tillräckligt länge så….kvinnamittilivet tiden är härlig.

  14. Mina gick då oxå från normala till skitstora!!! Jag till och med fick sådan där skitäklig (började gråta när jag såg det första gången) typ tunn skrynklig hud när man nöp i dem ungefär som man ser på biggest looser när de gått ner 80 kilo och huden inte hinner dra ihop sig. Var helt knäckt men döm om min förvåning när detta försvann helt?! Bara ca 5-6 månader efter avslutad amning!! :)) jippie! Så nu är de typ som innan, kanske lite mjukare. Kroppen har en fantastisk återhämtningsförmåga och jag är ändå närmre 40!
    Lycka till med boobsen och tack själv!

  15. Som andra sagt, det är du Emma som sätter den varma humoristiska öppna tonen i din blogg!

    Angående tuttarna. Tre barn och tre (ganska korta ~3 månader vardera) amningar senare är tuttarna som vanligt. aJag fick rätt häftiga bazookas när mjölken rann till och de där första månaden av amning var min Älskling som ett barn i en godisaffär -”Bara titta en gång till…?”

    Klämma kunde han ju fetglömma för då skvätte jag som en hysterisk LilleSkutt.

    Idag med kids 10, 9 och 1 år gamla är de som förut. Stadig C-kupa utan häng.
    Och jag vet inte det där med arv, jag har inga bristningar (förutom en liten som kom dagen före lilla S föddes) på magen efter kidsen. Min syster har massor. Mina tuttar är precis som innan jag fick barn och syrran har taxöron. Man kan ju tycka att det borde ha fördelat sig lite rättvisare men jag fick ju å andra sidan ett större arsle än henne från begynnelsen så det jämnar väl ut sig 😉

  16. Underbart ämne! Fick många sköna skratt nu när jag läst kommentarena. Precis som de andra säger, det är du som skapar stämningen och vi andra försöker bidra så gått vi kan :O) Är så glad att jag hittade hit den där midsommar aftonen då jag låg sjuk i sängen och försökte roa mig bäst jag kunde med att slö surfa. Hittade hit och slurpade i mig varenda inlägg! Love it!!

  17. Jag skulle vilja säga att det är Din förtjänst att det är den härliga tonen som det är här på din blogg Emma! Det är du som lägger grunden för att något sådant här ska kunna växa. Tack!! Kram Linda

  18. Nu var ju inte jag med den här gången på bröstdiskussionen, men vill även tacka dig, det är du som skriver så bra och ändå ”allvarligt” (känner inte något bättre ord) men dock så att jag måste flina när jag läser det. Och så häller jag med dig du har verkligen underbara läsare. Även kommentarer är roliga att läsa! Så kul din blogg!
    Tack för det!

  19. Du skriver så underbart och snacka om att jag skrattade när jag läste tuttdiskussionen.
    Ett härligt och uppriktigt inlägg och helt fantastiska svar.

    Samma morgon som du sedan skrev inlägget reflekterade jag faktiskt över mina egna bröst. Hade föreställningen FÖRE barn och amning att de skulle bli väldigt påverkade.
    Konstaterar varje dag att mina bröst faktiskt är snyggare efter amning. Som någon nämt är de lite mjukare men lika ”höga” och inga pennor som fastnar 😉
    Känner till allt om discovery channel-behavior (däremot aldrig problem med tänder) och ammade lääänge.
    Tror genetiken spelar stor roll som andra också nämt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg