Bild: härifrån
Okej tjejer. Nu ska vi prata lite allvar.
Jag har aldrig haft särskilt stora bröst i mitt liv. Jag har liksom alltid varit en såndär liten tanig typ ni vet, och då har brösten följt den storleken. Inga konstigheter med det. Men under graviditeten och framförallt nu under amningen har jag fått dundertuttar. I shit you not. Och jag vet – hur trevligt som helst. Nu.
Men jag är ju inte dum. Det fattar väl jag med att det här bara kan barka åt ett håll (neråt) och att det inte finns en chans i helvete att allt kommer sugas tillbaka upp där det en gång satt på åh låt oss säga nittiotalet? Eller så. Och det är helt okej. Det är sånt man får ta, jag fattar det. Vad jag är intresserad av är bara hur jävligt det kommer bli? Så att jag hinner förbereda mig.
Det är är liksom inte bara det där med tyngden och storleken som spelar in i det här fallet och gör mig aningen oroad, utan också det faktum att min son har en förkärlek till att (framförallt under nattamningen) go Discovery Channel on my ass. För er som inte vet vad det innebär får ni föreställa er de där haj-programmen som brukar gå på TV där det står en bunte karlar med dödslängtan på en båt och lägger ner krokar med stora köttstycken på i vattnet. Ni ser det framför er? Bra. Då vet ni kanske också hur det ser ut när en haj dyker upp och sliter tag i ett sånt stycke och sen frenetiskt kastar med huvudet från sida till sida så hela båten nästan kantrar? Just det. Nu är ni med på vad jag menar.
(Ibland morrar han också, men jag väljer att tro att det är fullt normalt och kommer växa bort).
Men iallafall. Jag minns så väl när jag gick på högstadiet och man var extremt intresserad av sina (och andras) tuttar och oroade sig kopiöst för form och storlek och allt det där. Då skojade man om att man kunde mäta hur hängiga bröst man hade genom hur många pennor man kunde fästa under dom. Skitkul på den tiden. Nu – not so much. Men jag måste veta vad jag har att se fram emot här om några månader.
Så kom igen. Hit me. Hur mycket häng snackar vi egentligen? Hm?
Navelhöjd? Ett pennskrin?
Vad?
Tvillingmorsan kan trösta dig med att om du har samma tur som jag så är det ingen större fara ;-).
Jag har inte varit speciellt nöjd med min kropp någonsin, men mina bröst har jag alltid gillat och varit ganska kompis med. Som dina så var de inte stora, men fina och man behövde inte ha bh om man inte ville. Så kom graviditet och amning som du säger så sker det ju en viss tillväxt. Sen när jag slutade amma så blev det inte kul alls. Jag kan ju bara tala för mig, men jag sörjer mina små fasta tuttar något enormt. Så som de är när han har ätit färdigt när han har varit rejält hungrig, så blev de. Jättejättemjuka och som om all inre struktur försvunnit. Tomma. Som en ballong som man hittar bakom soffan ett halvår efter kalaset. Jag skaffade dyra behåar och tar sällan av dem. En sak om man har en grym rumpa eller något annat att vara glad över, men det har inte jag. Snyft.
*ASG*
Jisses… hade samma problem… Från perfekt B-kupa (innan ammandet) till PERFEKT DD-kupa under tiden jag ammade… (DOLLY, släng Dig i väggen). Efter ammandet gick jag till en kanonfin AA-kupa UTAN häng och nu med ålderns rätt… (fyller alltid 23) börjar det hända grejor igen…UTAN häng.
Är också rätt lång och reslig. Enligt talmystiken och gyllene snittet HELT perfekt. 1,618 år universums gudomliga tal och avrundar man det till två decimaler… *Hoppar och jublar* 1,62… och HUR LÅNG ÄR JAG… *måttar och visar upp hela min längd på 162 cm över havet* Jag passar himla bra ihop med mina bröst.
Det behöver inte bli häng bara för att Du ammar, men det kan bli.
Må gott
//Britt
Jag hade mittemellanstorlek innan barnen kom (8 + 10 år) och första åren efter amningen var det tomma påsar och tendens till häng… Då fanns inget kvar. Ekade tomt. Platt. Helt platt. Använde push-up o inlägg o var allt annat än nöjd. Men. Men. Efter ett par år verkade de ha återfått mer av sin förra form. Inte superpigga eller så som hos mitt tonåriga jag men jag är idag supernöjd med tuttarna precis som de är. Tycker att de är skitsnygga. De har återhämtat sig bra! 😉 Idag använder jag inte ens push-bh längre utan mjuk bh utan bygel (fast det beror mest på att jag haft godartade knölar i brösten o blivit rekommenderad att låta bli byglarna o allt pushigt). Men behöver inte heller. Så var inte rädd om det i början ser tokmörkt (eller hängigt) ut. Det blir ofta bättre efter ett tag. Det är min o mina väninnors erfarenhet! 🙂
Åååå, du inger hopp till mig som just nu ammar min tvåa! Tack!
Ja, min erfarenhet är ungefär som Katarinas. De blir
såklart annorlunda men efter ett par år har de återhämtat
sig mycket bra 🙂
Mia
Skont at hora. Och kul att du kommenterade, for da hittade jag till din blogg som ar jattefin. Grattis till lilla fina sonen maste jag ju saga ocksa!
Du ska nog räkna med en hel del häng, men inte pennskrin efter första barnet (särskilt som dina bröst inte hade den formen före). Innan jag fick barn kunde jag peta med fingret på utsidan, så flyttade sig hela bröstet. Nu försvinner fingret i stället in i huden…
Kanske kan du jämföra med din mamma, stor chans att de blir som hennes.
Sedan ska du komma ihåg en sak, det blir värre nästa gång. Jag kunde inte föreställa mig att det kunde bli lösare, säckigare. FEL, det kunde det. Men vet du, DET ÄR DET VÄRT! Jag tycker att mina bröst är helt okej nu, även om de är väldigt annorlunda än tidigare, för de har gett mina barn värdefull näring och vi hade mysigt under tiden.
Haha ! Jag vet ju tyvärr inte av egen erfarenhet men jag har hört tips om att man ska ha bh ofta, sov med tränings-bh tex.
Men appråpå det där med Leos Discovery Channel-behavior så måste jag fråga, när får de tänder? Han har väl inte fått det än? 😮
Ha ha ha nej tack och LOV har han inga tänder ännu!
Phew!
Första gången de biter i vårtan med sin sylvassa tand så att det blöder, det minns jag med fasa 😉
Lilla L fick tänder som 5 mån bebis. M vid 9 mån. Måste säga att jag inte upplevt något fruktansvärd förändring, visst lite slappare kanske men… Mina har iof aldrig varit riktigt tokfasta! Fick rätt stora fort och fick ingen riktig BH av mor på en gång. Men jag har också hört de med att man ska använda bra bh ofta och gärna när man sover. Använder faktiskt en av mina amningsbh som sov-bh nu förtiden.
Hej!
Här måste jag kommentera eftersom ämnet är så nära.. Var också själv alltid en ganska vanlig, ok, sådär B sedan C/70 före barnen. Men. För det första var jag enorm under båda graviditeten (barnen födda med 1år10 mån mellanrum) och brösten + kroppen har alltså 2 gånger efter varann töjt ut till nästan 25kg större än tidigare. Men nu var det då fråga om boobsen. De växte hela 5 (!) storlekar och efter H-kupor vägrade jag köpa större bh:n! Ammade båda barnen c. 8 månader, mjölk producerades i massor, kunde ha sålt det extra men vågade inte, för jag tänkte att om de blir ännu större av allt pumpandet. ..Så du kan tänka dig att nu, när mitt yngsta barn fyllde just 4 år och jag inte mera kan skylla på några graviditeter, ser brösten inte så härliga ut. 1) De är ännu också DD/E-storlek 2) De hänger låååångt ner, om du vill ha mått så är de väl vid armbågslängd nästan 3) De är olika stora, den andra hänger alltså då ännu 2-3 cm längre ner 4) De väger 5) Man måste köpa special(dyra) BH:n för att få dem ”samlade” in i kupan och hållas där utan smärtor (Marlies Dekkers har annors ljuvliga och funkar jättebra men är så dyra att jag köper 1-2 par högst/år) 6) Det är ännu också ganska omöjligt att sova/ligga på mage utan bh:n om(brösten ”river” och måste ordnas på rätt ställe för att inte klämma eller kännas obekväma) 7) De gör att jag inte kan/vill springa/hoppa och gör ont t.ex. i yoga i vissa rörelser 8) Jag ser ut som mormor/mamma i kroppen –> känner mig oattraktiv mm. 9) Jag skulle helst inte ens sova utan bh:n men gör det nu ändå eftersom har inte hittat något skönt att ha på på natten..–>brösten hänger+tynger+svettas+ gör att jag försöker gömma dem även hemma med att gå lite kutryggig….. 10) Svårt att hitta snygga kläder 11) Svårt att klä sig så att brösten inte tar för mycket uppmärksamhet (vill helst att man talar åt mig, inte åt brösten) .. Så jo, jag skulle säga att det kan bli lite hemskt! Det kan ju vara att jag får dem en gnutta mindre då jag ännu har c.10kg att tappa men tror inte att ”påsarna” blir mindre. Suck. Har t.om. börjat fundera på förminsknings eller snarare ”förkortnings”-operation, fast jag på riktigt tycker att det skulle vara det sista alternativet. Har försökt tänka positivt, man har ju iallafall kunnat föda och mata sina fina barn och mår annors bra. Oftast funkar det också bra, har lärt mig att klä mig i klänningar och tunikor som döljer det värsta men vill nog helst inte se mig i spegeln utan kläder. Men tänker ändå alltid att jag har som tur en man som aldrig har kommenterat något negativt på mitt utseende och vill vara bra förebild för barnen och inte fokusera på ”onödiga” saker som hängiga bröst ;-D
Hoppas du nu inte blir skrämd av detta!
Men jag tror nog inte att du inte kommer att ha sådana problem, tycker du ändå ser så vacker och proportionell ut i bilderna!! Ingen av mina vänner har heller råkat ut för något liknande fast vikten /brösten har förändrats så det är också positivt att tänka 🙂
Ha en god fortsättning och don’t worry!! Tack för en jätterolig och uppiggande blogg med så fina bilder också!!
ps. Barnen gillar också mammas ”stora masun” (=tror att det är min mage), de tycker de är fina 😀 Haha, stackrarna! Hoppas dottern inte brås på mig och min mor 😉
Tänk på att ryggen får mer stryk av stora bröst. Min kära mor hade stora bröst (jag har inte det) och hon hade så ont i ryggen när hon blev äldre. Hon hade dock inte råd med några operationer och det var inte så vanligt då heller. Jag lider med dig och tycker det är bra orättvist. Gör en förminskning om du kan och har råd . Stor Kram
Min lillasyster har gjort en bröstförminskning för ca ett år sedan och är en mycket lyckligare människa på insidan och utsidan! Hon gick det gratis efterson det räknas som nån slags medfött problem. Rekommenderas!
Både min mormor och mor har förminskat brösten, detta dock innan de fick barn pga ryggbesvär. Så de fick hela operationen betald för att det på verkade deras vardag och arbete. Jag har dock haft turen att inte få några jätte meloner, vilket jag är otroligt tacksam för. Men om du känner att du har sådana problem att du får ont och det påverkar din vardag tycker jag att du ska ansöka om bidrag och se om det går att göra någonting åt det.
Sorry måste lägga mig i. Snälla söta du, du har så fin syn på det hela :O) Men du, värdera dig själv högt. Tänk vad mindre bröst skulle kunna ge dig i längden. Tänk att slippa ha de besvären du beskriver. Kunna klä dig hur du vill, kunna hoppa och springa med barnen om du vill det :O) Slippa ha ont! Du är värd ett bättre liv! Kan vara som du säger att de blir mindre med mindre övervikt men att de hänger beror på att tyngdlagen har gjort sitt med sin stackars hud. O hur huden drar ihop sig beror på genetiken.
Mitt tips till dig är att kolla med sjukvården. Det kan vara att du får det gratis pga hur pass hängiga de är, men detta är alltså inget jag vet men gissar :O) Jag fick själv så stora problem med min mage efter graviditeten och ville kolla om de kunde bekosta det, men icke! Jag fick en sju centimeter stor glipa mellan mina främre magmuskler, vilken påverkar nästan allt man gör. Men det ville de inte betala…. dock hade de stått för kostnaderan om jag haft tre centimeter häng från magen!! Så kolla :O)
Kram o hoppas du tolkar detta rätt :O) Vill bara att du värderar dig själv o ditt liv då det är till för dig :O)
Hej!
Jag skulle nog också ha opererat om jag var du, men jag känner ändå mig hemsk som ger det rådet, för jag skulle aldrig råda någon till att göra motsatsen, alltså förstora! Och nu kanske någon påstår att det är inte samma sak, det är endast för utseendets skull, men att må psykiskt dåligt är lika hemskt som fysiskt lidande. Så tycker bara att det är lite komiskt att så fort det är åt det här hållet så är det okej men inte åt andra..
Jag gick med första barnet från en B-kupa till någon slags bakomsoffanballong som någon så träffande beskrev det. Men efter ett par år likssom åtegick de sakta till nått slags liknelse av de jag hade innan. Så nu med andra barnet som också kör hajskakningar och sugfiskdragande blir det spännande att se hur det kommer te sig. Men häng, neej, inte ett dugg, mer tomt bara. För mjukt och tomt. Men som sagt, jag tror de kan återhämta sig hyfsat med tiden.
En kompis hade läst på nån new agesida att man kan visualisera sig till större/fastare/snyggare bröst. Hihi, kanske vore nått. (ner i lotusställningen och humma)
Jag har inte slutat amma helt än, men jag har ju börjat inse vad som kommer hända… Det kan bli så att jag kommer amma länge, länge, är helt enkelt för rädd för att sluta amma! 😉
Hmm…det där har jag inte ens tänkt på men nu börjar jag bli orolig på riktigt.
Jag har i normala fall D kupa och nu 4 månader innan förlossning har jag fått investera i F kupa. Kan bara tänka mig vad som kommer behövas när amningen sätter igång, he he & vad som händer sen… Lord!!!
Min mor klämde fram 4 barn & hennes bröst är som två tvättlappar så ska jag gå på det så…Fast jag ska inte ha fyra barn men gener är gener…åhh nää…varför läste jag detta inlägget???
Jag tror faktiskt inte du behöver oroa dig. Jag har träffat på fler exemplar tuttar som har återfått sin gamla form och storlek än vad jag har träffat på sådana som har chanserat. Jag har kompisar som är värsta tiny plankorna som har fått värsta boobsen under graviditet och amning och sedan ser de likadana ut. Många får också mindre bröst än tidigare. Jag har fött fyra barn och de har inte tappat formen. Så den dagen den sorgen
Kram
Haha, du är rolig 🙂 Det är nog ingen fara, i alla fall inte nu. När jag fick nr 1 och var ca 30 återgick allt ungefär till ursprungsläget efter ett tag. Ungefär som muffinsmagen och pluffsrumpan också gav vika. Nu vid 40 och med tre barn är det inte lika tjusigt längre, dock ingen katastrof. Så vänta och se, det blir säkert bra. Lite skavanker hör ju till, det är ju liksom inte meningen att vi ska lämna tillbaka livet oanvänt vid utgången 😉 Kram Pernilla
det tyckte jag var himla fint skrivet, att man inte ska lämna tillbaka livet oanvänt.
jaa-aaa..så himla fint!!
Aaaa det var fint tänkt. Det ska jag ta med mig 🙂
Så klokt!
Så vackert skrivet..!
Ja det där gillade jag med, starkt, inte oanvänt! Underbart <3
Jag kopierade sista meningen och klistrade in på en post-it på datorn, för det var så fint!
Åh, finaste! Tack för orden ”det är ju liksom inte meningen att vi ska lämna tillbaka livet oanvänt vid utgången”!
Fasen vad du får till det. Discovery chanel… hahah, ja jag ser det precis framför mig!
Hm, låt mig säga såhär. Tre barn senare är mina bröst kanske inte sitt forna jag (de var bra en gång minsann…). Men oftast har jag ju BH och med en bra BH ser de fortfarande j-vligt bra ut. Det är ju ingen mer än jag själv och min man som behöver se dem i sitt rätta jag..
Så det känns faktiskt helt ok… även om de är lite mindre och mer… ballonglika som någon skrev. Ja, halvtom ballong alltså.
Kram
OMG! Det är som att du beskriver Eddie. PRECIS så beter han sig också – gärna framåt kvällen. Man ba: hej crazy boy, vad är det för något du sysslar med egentligen?
Men till tuttarna – det är nog individuellt. Med förra sonen, som jag visserligen inte ammade, så fick jag också ena riktiga bomber, men de återhämtade sig faktiskt. Men det var innan man kände sig som hajbete.
Hmmm, ja det kan gå hur som helst 🙂
Med 3 barns erfarenhet så med nr.1 var det ingen vidare skillnad för jag ammade henne så lite (ca 2.5mån) men nr.2: jösses! Hon för det första totalvägrade tutt och tuttflaska så hon hängde fast i mig i 11 månader (och betädde sig ungefär som du skrev om hajar ) och hon drog bokstavligen musten ur mej. Magrade många många kilo (ovanpå det var hon en väldigt rörlig baby och jag fick konstant springa efter henne så det kan ha bidragit till min viktnedgång) och då sörjde jag nog mina boobs. De såg ut som två skrumpna ballonger… Ungefär som Caroline där ovan beskriver 🙂
Med nr.3 ändrades de inte sedan mera lika drastiskt. Nuförtiden har de fått nånslags fyllighet som innan men formen är en annan. Än är jag inte helt kompis med dem än men vägen dit har börjat, vi ska ju hänga tillsammans livet ut, så att säga 😉
HA HA HA HA HA I am dying over here…
Han morrar och sliter för att det inte rinner till tillräckligt mycket som han vill just då. Helt normalt alltså.
Jag ammade inte mina barn speciellt länge av olika anledningar så jag vet inte vad jag ska säga. Dem blir förändrade helt klart men lite beror ju på dig som person. Inget man kan jämföra.
Njut medans du kan 😉
Jag måste bara få lägga till att det behöver inte försvinna!
Efter varje barn jag har fått har brösten växt en storlek (efter att ammning och´allt är klart) Jag vill ha betydligt mindre än jag har, men min kropp tycker annorlunda.
Så håll tummarna för att du får behålla istället.
Jag ammade stora tjejen i 11 månader och Marodören över 1 år. Och vad finns kvar? Man kan väl uttrycka det som att skalet är lika stort men innehållet har försvunnit;)
Hänger gör det men vad fan gör det?! Finns ju push up! Och såna som inte ammar för att dom är rädda för hängtuttar gör mig redigt pissed off…..
Håller m! Sånt gör mig redigt pissed med!:)
Bara du använder en riktigt bra stödjande behå nu (helst en sportbehå) så behöver dom inte alls hänga i knäna… 😉
haha kan tyvrr inte svara på det men jag är nyfiken jag med, med en liten bulle i ugnen 🙂
sv: kul att du läste min kommentar och tittade 🙂
Aj, aj.. med F-cup normalt og GG nå, halvveis i svangerskapet.. så kjenner jeg meg igjen i tankegangen! Likte det at de kommer seg etter noen år, jeg trodde de kom til å bli slik de var direkte etter amming. Kult med mange andres erfaringer! Tusen takk for en fin blogg Emma 😉
Hörde i bekantskapskretsen om vad två kvinnor fått höra från sina barnbarn:
Mormor, sitter dina bröst DÄR NERE?
Vad fina och långa bröst du har mormor!
När vi ändå är inne på ämnet. (Ska egentligen åtföljas av lämplig bild med två nakna):
Apple does it again!
Apple announced today that it has developed a breast implant that can store and play music!
The iTit will cost from $499 to $699, depending on cup and speaker size.
This is considered a major social breakthrough because for generations women have been complaining about men staring at their breasts and not listening to them.
Ett tips är att faktiskt titta på den närmaste kvinnliga släkten. Jag tror att det finns ganska mycket genetiskt i detta.
Jag har fått fyra barn tätt. Hade C-D-kupa före barnen. Inte särskilt hängiga. Nu har jag F-kupa med lite häng men inte farligt för en lätt mullig 48-åring.
Min mamma har bara mig men hon har inga hängbröst alls och hon är 81 år.
Min mormor fick fem barn och hade en helt perfekt kropp inklusive fasta bröst fram tills hon dog vid 78 års ålder.
Detta är min högst personiga teori som även omfattar bristningar. Ingen kvinna på min mammas sida har någon bristning trots en herrans massa barn, så även där tror jag att generna spelar in i ganska stor omfattning.
Dom hämtar sig. Jag har ammat tre barn i nästan ett år var. Precis efter avslutad amning var det inte mycket mer ett par tomma skinnflikar som hängde ner på magen, men nu, cirka fyra år senare, har dom både spänst och stuns igen. Okej, dom ser inte ut som när jag var 19, men f-n vet om jag inte gillar dom bättre nu? Dom är liksom mer mobila. Man kan lyfta dom! Det gick inte förut.
Haha – underbart! Det gäller att se fördelarna! 🙂
ha ha ha ..vad rolig du är:)
mobila!!!!!!!!!!!! den ska jag börja köra med
TACK
Hahha haaa! Mobila 😀
LOL 😀
Åh, det finns hopp!
Jag har två tomma påsar efter att ha ammat tre barn. Mer eller mindre i sträck i närmare tre år.
Det är ett och ett halvt år sedan jag slutade och nu återfår jag hoppet om att de kommer att bli något fylligare igen.
Haha!! Ännu mer underbart, mobila!! Jag döööör lite!:))
Jag hade B-kupa innan amningarna, stor C-kupa under och båda gångerna har brösten återfått samma form och storlek (ammade 13, resp. 14 månader).
Jag är 40 och den största skillnaden från när jag var 20 är att jag nästan kan få fast en penna under ena bröstet nu. Jag har haft tur med mina bröst, andra delar skiljer sig väsentligt mer!
Jag är fel att fråga, jag har liksom ammat sex barn 😛
Som jag minns det från förra amningen som var min första: Tiden efter att jag slutat amma kunde man absolut hålla sig för skratt när man såg sig i spegeln. Från en B kupa till heeelt tomt. Som en plastpåse typ.. hemskt! Sen gick det sex år tills nästa amning och däremellan hann de bli helt ok igen. Tror det är mkt muskler man kan träna upp. Så förbered dig på supertrist och sen blir det bättre igen 🙂 Kram
hahahahaaaa…ojoj… Efter mina två barn har jag lixom haft ett par schyssta 30-årings bröst, inga problem å då har jag på gränsen till stora, hur de blir nu efter nummer tre vet jag ju inte än då jag inte slutat amma(4månaders Olle du vet) å jag är ju dessutom 35 nu! OMG, hur kommer då mina att se ut?
Den som väntar får se, annars kanske du kan ta upp det åt mig när du lix håller på 😉
kram!
Alltså… Jag hade i princip inga bröst innan graviditeten men åkte hem från bb med två pyttebarn och ett par stenhårda bomber i storlek D. Jag flaskammade (ja herregud enligt BVC-tanten heter det så när man pumpar som en idiot dygnet runt och ger bebisar mjölk på flaska istället) mina tvillingar under 8 månader ( det var jävligt jobbigt och sen pratar vi inte mer om det) och jag kan fästa två blyertspennor under varje bröst som för övrigt känns som spå plastpåsar fyllda till hälften med vatten. Det ser ganska eländigt ut men känns kul 😀
Jag sätter mitt hopp till att dom drar ihop sig med tiden
Ha Ha, skönt att höra att det är fler som har barn som sliter och drar i brösten. Jag får sätta upp benet för att mota hans slit. Har inte kollat i dagsljus, men det känns ju som att han skapar bristningar 🙁
Jag var som du, småbystad (a-b typ), men jag fick inte så stora varken under graviditet eller amning (större men inte dollysize) och de blev inte hängiga, men som mjuka och lite mera insjunkna liksom. Det kunde jag stå ut med.
Nu under amning 2 så tycker jag att de kännts större och jag är som du lite mera oroad över det efterkommande hänget. Har i alla fall konstaterat att jag aldrig kommer att göra inplantat, stora bröst är nog ändå inget för mig… haha.
Guuuud vad pengar jag sparat 🙂
Hoppas på insjunknande effekt och inte så mycket häng. Fast jag har också kommit fram till att det är typ bara jag och sambon som ser dem så…
Men ändå, man är ju brydd ;D
A jag som tycker att mina kanns sa himla sma under amning nummer 2. Skumt att det kan vara sa olika…
Behöver inte bli något häng så vänta och se. Jag gick ned en storlek i storlek efter sönerna var färdigammade (what can I say – de var väldigt hungriga 😀 ), men det är inte minsta häng någonstans. 🙂
Jag är 40 år och har ammat fem barn (totalt drygt fyra års amming, herregud, när jag tänker efter….) Brösten är helt ok, faktiskt 🙂 Jag gillar dem mkt bättre nu än innan jag fick barn, då nojjade jag över att de var för små… (B-kupa). Nu är de visserligen också B-kupa, mkt mjukare och har inte samma stuns i sig, men åh vad vi är bra vänner nu, mina bröst och jag 😉 Jag har förresten också alltid varit den smala och snarare spinkiga typen…
Hahaha 😀 Du är så rolig Emma! Jag har ju antingen ammat eller varit gravid största delen av de senaste sex åren, har ammat alla tre barnen i 10-11 månader vardera och jo dom har även hunnit få tänder innan jag slutat så jag förstår det där med discovery mer än väl haha 😉 Och visst har dom ändrats, gått från en D70a innan till nu B70a men det beror dels på att jag rasat i vikt också av amningen så jag är betydligt smalare nu än innan första barnet också. För mig har förändringen bara varit positiv, jag har aldrig trivts med stora bröst på min annars lilla o korta kropp så jag tycker livet är så mycket enklare med små bröst, lättare att hitta bh, lättare att få kläder att sitta. Lite mjukare är dom ju men ingen katastrof alls och nu har jag ju bara varit oammad mindre än ett halvår än. Som andra skrivit, när du först slutar blir man allt lite knäckt då mjölken sinar och man står där med två förlorade ägg på bröstkorgen 😀 Men dom hämtar sig förvånansvärt fort jag lovar! Sen finns det ju såna där svindyra krämer som ska hjälpa till att göra dem fastare igen om man vill testa det 😀
Oroa dig inte! Man kan fortfarande klara penntestet efter två amningar. Jag hade a-kupa innan, d-kupa under amningarna, och a-kupa igen nu. Fyra år senare. De är ändå ok fasta. Och jag har haft två discovery-ätare. Och mängder med mjölk.
Hur det nu blir med den saken Emma det visar sig 🙂
För egen del hade jag innan mina tre barn bröst. Fina sådana som jag nu förstår att jag inte uppskattade som jag borde ha gjort. Nu, efter att ha ammat tre barn så finns där inget kvar 🙁
Ha det gott
Hmm…. jag tror det handlar mycket om hur mycket man ökar i vikt under graviditeten . Ju mer du ökat desto mer hänger dom när dom är färdig ammade. Jag gick upp 30 kilo och ja nu ser dom inte vidare vackra ut och då har det ändå gått ett år sedan jag blev färdig mjölkad. Nu är det snart dax att mata nästa och efter det får det nog bli en liten korrigering för både inre och yttre välbefinnande. Men Emma om dom nu kommer hänga kan du ju hoppas på att dom hänger rejält så du kan lägga dom över axeln. fruktasvärt praktiskt hade det varit!
ha ha ha ja viker mig av garv… så jävla roligt skrivet 🙂
Men back too buisness…
4 barn senare i ett tidigt stadie men ammning och twins så är man väl kanske inte tipp topp nöjd med buubisarna, men ändå..
Har blivit lite platt upp på brösten å fylligheten har liksom åkt ner lite men ändå har dom någon typ av rund oval form 😀 – sen känns det alltid som om det har haft mer med vikten att göra, är man sådär lagom (inte för mager å inte för flödig) utan med lite goa kärlekshandtag så är dom lite mer fylliga, men har man gått ner en stl så känns dom mer som man kan slänga dom över axeln…
Så tror inte du behöver oroa dig egentligen, fast förstår att du undrar.
Fast så fina tuttar som jag har fått nu, har jag aldrig haft å det det är tack vare Victora Secrets bh:ar 😉 har aldrig haft en annans kvinnan hand på mina bröst – men uooohhhpppss där styrde dom å ställde med händerna och rättade till…
Men det var värt det – sjukt vilka snygga bröst jag har nu med BH… Vill liksom aldrig ta av mig dom!!
OMG, sjukt roligt:-)
Hade du inga albatrosstuttar innan tror jag det är lugnt, då går de tillbaks nästan som innan. Men insidertips- sov med bra amningsbh!! Det är det där uttöjandet när de får flyga fritt som inte är så jävla bra;-)
Och kom ihåg att det tar 6 månader efter man slutat amma till brösten visar sitt riktiga jag. Första halvåret var inte kul alls, men sen började de verkligen vakna till om jag säger så:-)
Jag hade 75B innan kidsen, idag har jag 70c och måste faktiskt säga att jag har grymt snygga tuttar för att ha ammat 2 barn. Nästan inget häng alls. Det konstigaste är man ändrar lite kroppsuppfattning också, även om man var snyggare innan så kan man känna sig mer tillfreds och nöjd efter och tänka att man ser rätt okej ut för att ha fött 2 underbara kids.
Men BH, BH, BH är mitt tips. No free flying.
Kram!
Innan barnen hade jag liten c-cupa. Då jag ammade var jag plötsligt uppe i E! Lovar och svär – de var som två stora meloner! Så efter ammandet gick jag ner till c igen… Började träna och nu är jag nere i två urvattnade, små b-bröst!
Tänk dig sådana där ärtpåsar som man lekte med i skolan. Tänk dig de påsarna där man lagt in lite för lite ärter. Där har man mina bröst! Trevligt! Knappast!
Gör jag något åt saken? Nep! De har gett mina barn typ minst 10kg massa till deras kroppar så de har fungerat prima. OM jag skulle bli gravid igen har jag något att se fram emot 🙂 STora tuttar igen 🙂 Annars får jag nöja mig med mina ärtpåsar 😉
Innan jag fick barn avskydde jag mina bröst.
Tyckte de var döfula å undvek alla situationer där de kunde tänkas synas.
Två graviditeter å amningar senare har vi blivit vänner jag å brösten.
Visst, de hänger mer än innan, men inget jag gråter floder över eller ens tänker på särskilt ofta. 😀
Med andra ord behöver det här inte bli en sorglig historia utan tvärtom. 😀
Har ammat 2 kids och det märks fanemig inte. 🙂 (Ingen penna alls!) Hoppas du har bra gener. (Trodde inte jag skulle ha det om man tänker på släkten men det hade jag visst. Tjoho!)
Ja. Vad ska jag säga. 70 H är garanterat inget att leka med när man är klar att ammat två kids. Det blir garanterat blåtira-effekten om man skulle få för sig shejka sin lilla lekamen utan bysthållare. Gadunk, gadunk liksom. Men det kan ju i och för sig bli ett roligt party-trick när jag tänker efter…..
Iallafall.
Vi planerar för minst ett kid till och min käre make är ju stuck with me for life så det är ju faktiskt mest honom det är synd om :).
Huruvida mina amningslökar kommer att kunna befinna sig i ett rum medan jag är i ett annan får jag lov att återkomma med när jag ammat klart nummer två :).
Hugs!
Jag tycker att mina har fått en bättre form efter amning även fast de var slappa precis efter. En del har nog tur och brösten blir nästan som innan amning medan andra har mindre tur så att säga. Återstår att se vilken del du tillhör… 😉
Bristningar Emma!
Alltså, huden är ju lite som ett gummiband. Nytt och fräscht tål det töjas ganska mycket. Ju fler gånger och ju äldre det blir…
Får man dessutom bristningar i huden, alltså runt min navel, INTE snyggt! Då kan det ju inte gå tillbaka.
När jag fick min tredje sladdis fick jag mycket bristningar. Huden töjdes ut, blev så småningom ganska tom (verkar som om den vävnad som fanns innan trängts bort…) och föll ner. Som två taxöron ungefär!
Men vadå?!! Taxöron är väl också gossiga! 🙂
Ha ha ha, jag kan inte ge några kloka råd eftersom jag inte har barn men ett gott skratt fick jag. Emma du är en suverän berättare! Känns verkligen som det är ett härligt tjejgäng som sitter och pratar! Tack för skratten
Hallå. Jag är 39, fött två barn, nu 10 och 5. 162 cm och har i hela mitt liv vägt 55 kg (+/-2)
Jag ammade båda barnen i ca 11 månader och kände, precis som du en VISS oro över vartåt detta skulle barka :-/ Men faktum är att jag faktiskt inte ser nån skillnad. Jo, iofs, the nipples are a little bigger, men i övrigt ingen skillnad alls. Samma B75 som innan så det är mog VÄLDIGT olika det där. Var själv helt och hållet förberedd på taxöron, vilket ju var bra eftersom jag nu kan titta på mina bröst ( som aldrig har varit vare sig Wow! eller Huuu) och tycka att de är riktigt najsa 🙂 Just wait and see….
Jag tycker inte det är så jättestor skillnad före och efter. Men jag minns att när jag precis slutade amma så kändes brösten väldigt urlakade men att de efter ett tag blev mer lika pre-graviditet/amning. Jag sov/sover alltid med linne så de hålls lite på plats. Kanske påverkar det också det hela något…? Och så tror jag det är lite genetiskt också. Fast min mamma har inga tuttar alls så vem jag brås på kan man ju fundera på. 😉
Kan bara älska dina inlägg Emma. Så äkta och naturligt. Visst är det alltid en fråga för oss kvinnor, men jag tror att om man själv tycker om sin kropp så blir den VACKER. Så Emma tyck om dig, för du är UNDERBAR. Kram Catrine
Om jag med mini-boobs kan få lite mer boobs när jag fått barn (när nu detta sker) så vore jag glad!
Så spännande att läsa igenom allas erfarenheter och kloka råd även om man som i min sits inte har eller planerar barn än på några år.
Och Emma, jag dör en smula för jag ser allting framför mig liksom. Lilla Leo, lilla Haj-Leo.
Aaaaaah du är bara för underbar!!;D
Kramar
Adela
Nä Emma du är för rolig :0)
Hade inte tänkt svara, jag har inga goda erfarenheter tyvärr. Hade normal b kupa innan, har ammat 2 barn med 5 års mellanrum och tyvärr kunde jag varken se mina fötter eller golvet efter detta. De var enorma, typ någon obestämbar storlek som knappt gick att uppbringa ens på en specialaffär. Hemskt, detta var kanske inte vad du ville höra?!!
Men jag fick hjälp, de opererades och 1 1/2 kg togs bort – från varje bröst. Jag lovar, de hängde också ner till naveln. Halleluja jag kunde se mina fötter igen och det var det absolut bästa jag gjort i hela mitt liv till mig själv. Jag har en normal b kupa i dag och ångrar mig inte en enda sekund. Lanstinget stod för min operation.
Jag tror dock detta kan vara genetiskt, min mamma och min syster har haft samma enorma tillväxt efter amningen. De har dock inte opererat sig.
~Ingrid
Jag citerar Konstgreppskarin: ”Hängbröst är bröst”
http://www.karinskonstgrepp.se/2012/01/hangbrost-20.html
Vilken härlig läsning och vad kul att höra hur olika vi alla är. Känner igen det där med Discovery-hajen. Min dotter var precis likadan. Grymtade dessutom också så när hon åt och jag var lite orolig att hon skulle vara känslig för solljus också…hmmm lite vampyrinspirerad här känner jag…
Mina bröst är mindre än innan jag fick barn men lika fasta. (Har dock implantat sen länge innan jag skaffade barn och utan dem hade jag nog varit platt som en planka idag…)
Kram
/Vivvi
Hahaha sjukt roliga kommentarer här inne!
Har själv inga barn och inte heller några på g men nu vet jag vad jag har att vänta om jag någon gång tänker skaffa barn 🙂
När jag var liten hade mina föräldrar sina vänner på middag och jag kläckte den numera berömda kommentaren ”Mamma, när jag blir stor vill jag också jobba på bank och ha långa bröst!”
haha, det här är underbart! Älskar diskussionen och att alla är så ärliga och fina!
Jag fick faktiskt finare bröst efter ettan. innan var de liksom lite bananformade med vårtan i änden ( om ni förstår..?) när jag inte hade bh. Efter ettan fick de lite mer tyngd, så det hänger kanske lite mer, men bröstvårtan sitter där jag vill ha den istället 🙂 Haha låter ju helt knäppt.
Hrm… vet du vad? Mina FÖTTER blev större efter graviditeterna! Alla fina skor som plötsligt blev för små. Buhu…
Var hos en fotvårdsspecialist och när hon knådade mina fötter frågade hon hur många barn jag hade. Att jag hade barn kunde hon nämligen se på mina fötter.
Märkligt ja. Man kanske behöver stå stadigare när boobsen hänger neråt…? Vad vet jag? 😉
Ja jag veeet! Visst ar det hemskt. Hejda Marc Jacobs-pumpsen. Jag alskade er.
Jag ammade båda mina barn endast på ett bröst och det har inte förändrats såååå mycket. Jo, visst någon bristning, men jag kan inte säga att det är någon jättestor skillnad från innan dottern kom. 🙂
Lugn Emma ….. lugn! Har aldrig haft sa snygga brost som nu …. efter 3 barn och en ansenlig alder. Och alla 3 hade samma hajbeteende som silkesapan. Tro mig. Relax och njut av din lille best och lita pa att kroppen fixar det. Kramen.
Hej Emma!
Man brukar säga att det tar lika lång tid för brösten att återhämta sig som graviditeten+hur länge du ammat. För mig stämde det precis! De är lite hängigare men jag försöker träna bröst och det hjälper. Sen har de ju faktiskt utfodrat mina fina barn så jag försöker att inte vara allt för hård mot dem. 🙂
Efter 1 & 2:a gången av graviditet och amning så gick jag tillbaka till normalt.
Men efter 3:e ( & SISTA) vet jag ännu inte hur det kommer att gå.
Jag har läst att man ( & speciellt när man ammar) ska sova med bh el en träningstopp.
Just för att undvika så mycket som möjligt att få hänvisar.
Om jag gör? – självklart!!
Sen ska jag tillägga att jag får om jag vill ta och lyfta dom om jag känner att jag lider 🙂
Men det blir nog vid senare tillfälle.
Ha ha va kul o så många roliga kommentarer. Jag gick från e kupa till i!!!! Ja i kupa finns! Jag hatade dem! Enorma o ja enorma helt enkelt. Jag ammade två o kännde mig mest som en mjölk ko :0) Men det är som någon skrev innan lite skavanker får man räkna med ;0) dem är nästan som innan :0) magen däremot fick putsas till lite. Fick en magmuskel delning som heter duga! Efter nästan två år var den på SJU centimeter! Detta är något få informerar om och tyvärr ngt sjukvården vet så mkt om.
Kram
Underhållande inlägg Emma 🙂 Och många roliga kommentarer att läsa, men nu hann jag inte läsa alla. Det behöver inte bli helt illa, faktiskt. Jag hade 70C innan och har varit tillbaka på det efter graviditet och amning i nio månader. Växte till 70D under grav och till E under amningen, det kanske blir ”värre” om man växer mer så att säga. Men kroppen är ganska bra på att återhämta sig och jag är överraskad även om det då bara är 1,5 år sedan Lilly föddes. Visst blir det annorlunda, liksom mjukare och mindre fast. Men formen märker jag ingen större skillnad på. Alltså om överdelen var som en kulle innan så är det lite mer som en hoppbacke efter 😉 Men nedtill- inga pennor innan, inga pennor efter 🙂 Du behöver nog inte orora dig så värst. Men man kan ju göra vad man ”kan” liksom, använda bra bh och även på natten. Smörj med gravidolja, både Dermanord och Weleda har jättebra. Hihi, vänta du bara tills han får tänder… *fniss*
Tyckte det var så fint skrivet ovan att man ju inte ska vara gå oanvänd genom livet. Eller nåt i den stilen.
Kram Linda
Efter två barn och två amningar måste jag säga att dom är över förväntan faktiskt!! Och när jag är den enda nakna tjejen i rummet med maken är jag den snyggaste tjejen i världen(-; KRAMAR
Vet inte om någon redan informerat dig men det är kört 😉
Brösten töjs ut under graviditeten…inte under amning.
Armhävningar ”höjer” bröstmuskulaturen under och på så vis kan de ”dras” upp..
Själv har jag efter tre kids taxöron som inte är mycket att hänga i julgran men va´tusan ska man göra åt det, det är bara att gilla läget..
Here is a little song I wrote
You might want to sing it note for note
Don’t worry be happy
In every life we have some trouble
When you worry you make it double
Don’t worry, be happy……
Ain’t got no place to lay your head
Somebody came and took your bed
Don’t worry, be happy
The land lord say your rent is late
He may have to litigate
Don’t worry, be happy
Lood at me I am happy
Don’t worry, be happy
Here I give you my phone number
When you worry call me
I make you happy
Don’t worry, be happy
Ain’t got no cash, ain’t got no style
Ain’t got not girl to make you smile
But don’t worry be happy
Cause when you worry
Your face will frown
And that will bring everybody down
So don’t worry, be happy (now)…..
There is this little song I wrote
I hope you learn it note for note
Like good little children
Don’t worry, be happy
Listen to what I say
In your life expect some trouble
But when you worry
You make it double
Don’t worry, be happy……
Don’t worry don’t do it, be happy
Put a smile on your face
Don’t bring everybody down like this
Don’t worry, it will soon past
Whatever it is
Don’t worry, be happy
Hihihihihihi Kram
Det är ju så olika det där tyvärr, min fars ex:s tuttar försvan typ helt?
Jag själv har alltid haft stora bröst, då blir det naturligt att det är lite häng, känner igen det där med att mäta brösten, då kunde jag ha en penna kvar under tutten, nu efter två barn är det som tomma kassar som hänger, helt uttömda och jag kan gömma en datamus och gubbens snusdosa under utan att någon märker det :).
Kram på re och lycka till med tuttsen!
Vilket härligt ämne och vad roligt att läsa alla kommentarer!
Jag önskar att någon hade informerat mig om hur stor påfrestning det är på brösten när mjölken rinner till de första dagarna efter förlossningen.
Mina bröst sprängdes nästan kändes det som! Ont gjorde det och mjölken sprutade!
Jag skulle haft mycket bättre amningsbehåar med mer stöd…
Efter tre barn var mina bröst olika stora (rejält olika stora!), vårtgårdarna pekade rakt ner mot marken och det fanns ingenting kvar i brösten, de var helt tomma!
Jag avskydde att prova bhar, det fanns aldrig någon som passade. Jag kunde inte sporta för antingen hoppade brösten runt som påsar överallt eller så fick jag vika dem dubbelt och stuva in dem i nån sportbh, otroligt obekvämt! Jag ville aldrig visa mig i bikini för de var så pass olika stora att det syntes rejält och hela jag blev liksom sned.
Så, jag opererade mina bröst!
Jag lyfte dem och la in implantat. Det är inget som syns när jag har kläder på mig utan storleken blev ungefär densamma som innan när jag tryckte ner ”påsarna” i en bh.
Jag gjorde det enbart för min egen skull och inte för att för att få någon uppmärksamhet. Idag är jag så glad för dem och jag njuter av att köpa kläder och slipper knöla och fixa med brösten för att det ska se bra ut. De sitter där de ska och känns helt naturliga, mjuka och goa.
I mitt fall är det nog så att jag har dålig kvalitet på min hud, dvs den töjer sig lätt och mina bröst hade aldrig blivit som de var innan.
Jag anser att det är upp till var och en om man vill operera sig, skälen till att man gör det kan vara många och jag tycker inte att det är rätt att döma nån.
Dina bröst kan mycket väl återhämta sig så de blir som innan eller så förändras dem och du tycker att dem blir bättre, only time can tell 🙂
Stor kram
Åhh vad bra…jag ska med lyfta dem sen…finns ingen chans i världen att mina kommer vandra tillbaks upp igen.
Ja, men alltså, whats up with the hajattack liksom? Nu är ju min lilla tjej bara elva dagar, men när hon har ätit klart (eller, ja, hon vill ju liksom fortsätta äta, egentligen, efter en stund) så tar hon liksom lite halvhjärtat tag, skakar på huvudet och jag lovar att hon skulle morra åt bröstet om hon bara kunde… 🙂 Mycket underhållande, men jag fasar lite för den dag när det finns tänder i det där lilla gapet!
Måste bara säga att det finns barn som inte bits, så oroa dig inte. Mina barn fick tänder vid 4-5 månader och jag har ammat dem till ettårsåldern utan problem.
Har dessvärre ingen egen erfarenhet att komma viftandes med.. Men enligt vänners utsago så verkar det vara ganska mkt ”titta på din mamma”-som gäller.
En annan vän opererade efteråt eftersom hennes silkesapa envist vägrade att byta mellan de två bröna och sög sig fast i vänster tutte som om det var hans sista livlina. Ska jag tillägga att han, som 14-årig tonnåring, är en riktig tuttkille idag.. 😉
Åh, man får sig alltid så härliga goda skratt här hos dig! 😀 Jag kan också försöka lugna dig med att boobiesarna har en bra förmåga att återgå till det mer normala igen efter nåt år eller två. Innan jag fick min lillprins var jag en normal B-kupa, under graviditeten blev jag C, och när jag ammade var jag närapå D. Det kändes som om tuttarna skulle sprängas! Jag kände mig helt oproportionerlig. Först kom brösten, sen kom brösten och sen kom jag, liksom. 🙂 Efter amningstiden blev de såklart lite mer säckiga och jag blev orolig att de skulle förbli så men de repade sig! Men använd bra stödjande BH:ar så mycket du kan för att inte tänja ut vävnaden för mycket. Och njut av din fantastiska, friska, välfungerande kvinnokropp! 🙂
Kram Madeleine
Hahahaha! Emma, jag tror inte att du kommer att ha några problem! När jag var i tonåren hade jag ganska stora bröst C/D-kupa, men vid något skede gick jag ner i vikt lite (och tyckte att vikten försvann just från brösten, haha!), så innan jag blev gravid hade jag typ B-kupa och var riktigt nöjd. Några månader in i graviditeten kom ”bröstälvan” och plötsligt hade jag typ D-kupa. Jag gick upp 20kg under graviditeten och i samma takt som graviditetskilona sen försvann, försvann även brösten (ammade i 9 månader). Eller tja, inte nu helt och hållet, men tillbaka till min B-kupa. Och såklart kändes dom ju toma och mjuka i början, men dom har nog återhämtat sig, so don’t worry! Och härligt med så många kommentarer och olika erfarenheter!
Hmmm…känns som man har större chans att slippa taxörat om man haft små bröst innan…men Hey, jag vet inte…men det känns så.
Jag har alltid haft holabalobabröst som suttit på plats så att säga, även utan BH…men efter amning med min första sa de tack och adjö och ville liksom kika ner och kolla vad naveln hade för sig…verkar som om naveln hade ett röjparty för där har de stannat.
Nu ammar jag nummer två och har åter fått holabaloba…men jag antar att naveln inom ett par månader kommer skicka värsta fancy inbjudan igen som de inte kommer kunna motstå.
Får man nu taxöra så kan man ju antingen gilla läget eller lyfta dem eller kanske hänga på navelpartyt.
KRAM!!
//E
Eller varför inte ett snöre runt nacken, med en klädnypa i varje ände?! ;P
Uj vilken bra idé 😉
Oj vilka härliga tutt-historier 🙂 Och så olika!
Jag har ammat tre härliga, gulliga, (bitande!), ungar.
Innan hade jag 75 D, ammandes 75 F (!!!).
Nu har jag min gamla storlek igen. Mjukare, något hängigare, men helt OK.
Jag hade alltid linne på mig under natten när jag ammade, den här, tyckte det var skönt med stöd och att man inte vaknade med mjölkfläckar överallt bland lakanen.. kanske hjälpte på hänget också?
Kram på er!
Tja, som förr blev det inte! Med ettan blev boobisarna lite större under amningen men 11 mån senare var de väldigt urlakade. Hade små fasta b innan. Nu fanns det inget innehåll, helt mjukt och medgörligt. Hade det inte vari mina bröst hade det varit riktigt gosigt. Sen hände ngt konstigt ned överdelen; jag kan liksom ta ett pincettgrepp o huden och draaaaaa ut huden. Så kom tvåan och vetefan vad som hände men brösten blev humongos. Niden månader senare finns inte mer mjölk och resterna är sorgliga. Inget direkt häng men hela paketet har flyttat ner ett par våningar och det är liksom platt. Jaja. Det är ju jag med den raserade aulan så ett eller fler ingrepp lär det bli…
*skrattar så jag döööör*
Det här ÄR som du säger, alla goa tjejer där ute, som gör en del av din uuuunderbara blogg till det den är!
När andra fick bristningar på magen vid graviditeten fick jag på brösten, när jag vaknade på 2a dagen efter 1an trodde jag någon lagt en stor vikt på bröstkorgen, tittade upp, o skrek rätt ut! -Från att haft A kupa, hade jag över en natt fått C-D!! Hade mjölk så jag kunnat jobba åt Arla, o definitivt fött upp 1 till bebis utan problem, och fick ist mjölkstockningar av att det var så mkt mjölk som sprängde ut i vävnaden.
Ungefär samma, men något lindriare variant med 2an, de hade ju blivit uttänjda en gång redan så att säga. Däremellan var de i stort sett obefintliga. Små OCH slappa. Men så tränade jag ju o var min vanliga form i kroppen oxå.
Bröst består ju till stor del av fettvävnad, o när den trängs undan av mjölken blir det lite ’omfördeling’ o antagligen därför de blir slappare.
Upptäckte att mina små tomma påsar blev bröst när jag gick upp lite i vikt nu i våras, så att vara super tränad o slimsmal kanske inte är det optimala om man vill ha sina bröst kvar, ska definitivt ha det i åtanke efter att jag ammat klart Semlan! 😉
Ha en underbar dag,
Kramar från f.d Preggo-kollegan,
Malin
Jag tycker inte du behöver oroa dig så mycket. Jag har några barn och minskat till det jag hade från början. Det där har följt min vikt snarare än graviditeter. Har nu stl small och 75B, ett tag stl medium och hade en storlek större. Annars kan du alltid fuska till det med en bra push up bh. Det löser sig i slutändan 😉
Läste upp detta för min make och han vek sig av skratt! Tack för din humor på morgonkvisten som verkligen fick mig att vakna upp 🙂
Du ska nog inte oroa dig än.
Men visst. De tappar formen. Normalviktiga tenderar dock att ha snygga boobisar även efter x antal amningar.
Om man säger så här. Jag har alltid haft stora bröst. Eller stora för den vikt jag haft om man säger så. Fick bröst tidigt, och hade rätt stora rattar redan vid 14.
Sen var det inte så poppis med BH på 80-talet. Och det borde jag haft. Eftersom jag hade stora tuttar. 1989 köpte jag min första. Då var jag 17 år. Och udda! Nästan ingen i klassen hade BH. Möjligen en sportbh på gympan, men knappt det.
Så.
Redan innan kidsen kom hade tjejerna börjat hänga på mig. Men då pekade i alla fall bröstvårtorna framåt och uppåt….
Det gör de inte längre. Efter viktuppgång och 2 ammande barn senare…..Nu pekar de precis rakt ned!!!*ryser*
Åsså väger jag ca 35 kilo mer än på 80-talet.
De är nu fyllda av fett.
Mycket fett.
Och är stora och tunga och vi snackar hålslagare, böcker…jag tror det skulle gå att pröva en nyäten Saluki som hänger kvar under alltså.
Det fastnar liksom under bröstet och får stöd av hängmagen…
Penntricket är för fjortisar;)
Jag vet att om jag gick ner till normalvikt skulle ha helt platta, skrynkliga och hängande skinnflärpar ner till naveln ungefär.
Värre än taxöron alltså. Myyyycket värre!!
Då första mammografin stundar nu när jag fyller 40, så intalar jag mig i alla fall att det är en fördel att ha hängtuttar. Bara att lägga upp och klämma ihop:)
Hör med fasa vänner med små bröst beskriva hur två personal får ta stöd med fötterna och draaaaaaaaa i de små knopparna för att få dem att klämmas fast i maskinen!! Huga!
Kram Susanne
Du skriver bara så himla roligt. Jag ligger dubbelvikt av skratt.
Kram på dig och bomberna 😉
*asg* Jag döööööör! Kunde inte hålla inne med skrattet så galet roligt skrivet! Och jag är helt på din linje, penntricket är för fjortisar.
Kram
Hahaha, vilket underbart inlägg! Här har jag haft bloggläsar- och blogguppehåll och återkommer till detta! Jag fick också dundertuttar, faktum är att jag fotade dem inne på toan på bb för när jag somnade m Junie natten innan funderade jag på vad alla menade med mjölktillförseln och varför det skulle ta några dagar för den att komma igång när man blivit förlöst med snitt. Och som det gjorde ont! Men samtidigt var jag lite imponerad över mina nya svulstiga bomber. Men nu…nu existerar de knappt. Det var som om luften gick ur dem och seriöst, I shit you not! Och ingen känsel har jag kvar heller men det bryr mig inte så nämnvärt ändå, de har ju fyllt sitt syfte om man får vara realist. Men lite trist ändå, pennan tror jag fungerar på min rumpa nu och tv-shopreklamerna verkar alltmer lockande. 😉
Fast de hänger å andra sidan inte, de bara sögs in i kroppen. Väldigt mystiskt.
Jag har fördelen att alltid ha haft två hängandes påsar så jag har aldrig behövt oroa mig för hur dom skulle se ut efter graviditeterna. Haha
Gäller att se positivt på det. 😉
Om jag någonsin lyckas gå ner ytterligare 30 kg så ska jag ta mig en rejäl fundering på operation.
Kram på er alla vackra kvinnor!
Platta skinnlappar skulle jag tippa på. Eller lite lite lite fylliga russin. Fast i större format. Antingen så lär du dig att leva med det, det behöver inte bli något negativt och det finns ju en god anledning till varför dom kommer se ut så eller så lägger du dig på operationsbordet.
Mitt tredje barn, spände ögonen i mig en kväll då hon var sex år och sa att jag borde ha bh på mig när jag sov eftersom mina tuttar var äckliga och som degiga gelehallon!!
efter denna totalsågning sa hon att mina tuttar borde vara som hennes, alltså såna som SITTER FAST PÅ KROPPEN!!! 😀
Haha, av barn å fyllgubbar får man höra sanningen!
men du kan vara lugn, om du hade okeja bröst innan så är det ingen fara efter bara ett barn!