Att ha blivit mörk igen.

Igår var ju jag inne i stan och träffade Banditen.

Hon skulle klippa sig hos Böddi hon också, så vi slog helt enkelt följe. Att få både en dos Böddi och en dos Bandit en vanlig tisdag är inte fy skam. Det kan jag leva på länge.

Men iallafall.

Banditen skulle kapa av lite av sitt slitna sommarhår, hon också.

Såhär såg hon ut innan Böddi färgade och satte saxen (eller ja, trimmern) i henne.

Två timmar senare såg hon ut såhär:

Så snyggt att jag dör.

Jag älskar när man kapar längden rakt så det blir lite volym. Och det där lite snusk-rufsiga klär Banditen så himla, himla bra. Det gifter sig med det old school-vackra på nåt vis, och den kalla färgen han la i fick hennes ögon att bli isigt blå, nästan som om de nytt färg.

Han vet vad han gör. Den saken är säker.

Efter klippningen skyndade vi till Lilla Torg för indisk lunch med Snygg-Annika.

Den kvinnan, alltså. Dels har hon helt magiska husky-ögon, men också ett fnitter som inte är av denna värld – ett sånt som sätter sig i magen på en och slår lite volter.

Vi satt ganska länge och doppade naan i grytor, pratade om mässor, smycken och framtidsvisioner, delade tankar med varann och konstaterade att jag var fasligt varmt klädd för de 25 grader som det trots allt var. Jag är inte hundra var min ursäkt, och det fick dom väl hålla med om.

Och sen kramades vi hejdå med Snygg-Annika och gick in på Zara där Busens garderob fick lite tillskott inför hösten och där jag själv strök med fingrarna över vackra jackor och raka kjolar, men konstaterade att det minsann bara var till Buse det skulle handlas och nöjde mig med det.

Ja, såhär blev jag!

Ca två centimeter kortare bara, men mörk igen med en djupare röd ton i – precis som jag vill ha det när hösten börjar lura bakom hörnet. Här är det en proper, vuxen frisyr med lite invikta toppar, men den kan lika snabbt förvandlas till hur jag brukar ha det  –

ett saligt kaos av fluff.

Kaosfluffet är jag på nåt vis. Det vet både Böddi och jag vid det här laget. Men det är kul att få känna sig kammad ibland.

           Scarf      Tröja      Grenhängar-byxor     Skor

Så var min gårdag, alltså.

En Lisa för själen med färg, vänner, värme och en smula hittepå-page bland Malmös kullerstenar medan solen stod lågt och folk ännu satt ute på serveringarna utan jacka och drack isvatten.

Dessa dagar gör så mycket.