Att träffa någon saknad.

Idag var jag i Helsingborg och träffade någon saknad.

Kan ni gissa på bilden vem det är?

Inte så lätt förmodligen, men jag passade på att smygfotografera henne när hon hade ryggen mot och var upptagen med att prata om halvdöda granar med tjejen i kassan.

Anna-Malin med Helt Enkelt.

En av de mest ödmjuka och godhjärtade människor jag vet.

Vi åkte till Butiken, såklart, och strosade bland julinspiration och doftljusdoft –

pratade med varann över hyllorna och funderade över stora saker i livet medan vi lyfte på krukor och vägde filtar i händerna. Hon har fattats mig länge, men olika städer och det där med vardagslivet har gjort det svårt att ses så ofta. Så nu var det verkligen på tiden.

Vi skulle egentligen tagit en lunch men fastnade i Butikens café med bakverk och varm choklad som ångade ur koppen; jag åt en lussekatt och en vaniljbulle på fem minuter och satt sen resten av tiden halvt framåtlutad över bordet och bara pratade med snabba meningar blandat med skratt.

Vi enades om mycket den här dagen. Bland annat att det var på tiden att vi sågs.

Sen åkte jag hem igen till en gårdsplan som redan hunnit bli dunkel och fångade upp en nyvaken Buse i köket och pussade honom så mycket att han tillslut sa mamma sluuuta och satte en bestämd hand i pannan på mig; sen ville han ner och se vad jag hade för spännande med mig hem i kassen och vad det var för märklig växt som stack upp från pappkanten.

Och ikväll får vi besök av Fru Sederblad & Pricken, mannen har köpt hem potatis för att göra ugnsbakade klyftor med timjan och aioli, och mörkret får gärna komma på allvar nu för jag ha bunkrat upp med värmeljus och har lyktor att tända.

Vi tar söndag, helt enkelt.

Imorgon börjar veckan igen.

∞

”päls”-väst | sheinside
blus | custommade