Att ha formex-godbitar.

Och så var det Formex, ja. Herregud vad inspiration den ger!

Jag och Sriwanna startade aptidigt på morgonen, och hon var en stabil flygpartner. Bra för mig som sett Facebookinlägg samma morgon om prototyper på plan som hade en kabin som man kopplade loss om det skulle gå åt helvete och andra trevligheter.

Då är det skönt att ha med sig en filbunke.

Det är omöjligt att vandra runt på Formex utan att få vår-nippran.

Överallt fanns det smutsiga pasteller, vårtyger, sommardrömmar och strandkänsla. Det jag slogs av i år var att det inte svängt så mycket; det finns fortfarande två starka trender: den där danska, lite stramare för den designälskande och så det lite mer flummiga, jordiga, smutsiga för såna som jag. Montern ovan tillhörde ett tygföretag och deras rekvisita var minst sagt upp-piggande. En såndär palm med strutsfjädrar borde inte vara så knepig att tillverka själv och den hamnade direkt i inspiration-för-fotorekvisita-mappen.

I den här montern tvärnitade jag och stannade länge.

Vackra pappboxar, underbara kuddar i smutspastell som jag BUMS vill ha i min soffa och typ nu direkt byta ut mot de som finns där idag, snygga mattor, härliga girlanger och tygservetter som bönar om att få plockas fram och sommardukas med. Det är en himla tur att jag inte har en inredningsbutik, annars hade jag väl länsat stället. Ännu mer tur är att Jenny har en inredningsbutik så att man kan tvinga henne att köpa in.

L-ä-n-g-t-a-r.

Snowdrops Copenhagen är ju Emma så det skriker om det, och deras monter var en fröjd av nertonad jordvighet, eucalyptus och rustika gamla trämöbler. Och urnor. Man kan aldrig få för mycket urnor.

Där inne ville jag ta så många gamla skavda träbänkar, urnor och fat i famnen som det bara går och sen obemärkt tassa därifrån. Hur jag skulle få allt ombord på planet hem sen skulle få bli ett senare problem.

Nyblom Kollén var i vanlig ordning skärgårdsromantik, Carl Larsson och Bullerbyn men det jag helst ville se var deras nya linnelakan. Aj lavv linne. Linnelakanen var ljuvliga, men jag fastnade även för bäddseten ovan; vackra dämpade färger och långa knytband på både örngott och påslakan som gjorde att jag ville bädda upp med fluffighet och len bomull och krypa ner och känna mig vårvarm.

Jenny och Sriwanna spanar, och Jenny ser ut att kunna bredtackla någon av ilska och sammanbitenhet vilken sekund som helst. Det är kul att hon alltid får polisminen på kort, men att hon egentligen är glad och frisläppt som ett förskolebarn.

Artwood hade i vanlig ordning en himla massa vackert.

Sängen och bäddningen ovan? Ja tack.

Cozyroom höll sin linje med de där plädarna jag älskar samlat med snäckor, gamla träfat och annat vackert. Deras textilier tycker jag verkligen om, bra pris och så himla lätta med sina mjuka färger.

Cubelie by Rose var en orgie i vackra barnmöbler och jag stod länge och fingrade på dessa stoppade sängarna och drömde om barnrumsinredning, vackra bäddningar och behagliga färger.

Jamen hur fina?

Vill ha två. Eller tre. Ett helt rum kanske.

De där glasburkarna jag tycker så mycket om och som direkt får mig att drömma om sommarkalas och glada barn och vänner över som häller upp iskall sangria från tappkranen, och så lite roliga hipsterpresenter fanns hos Americana Classic Vintage.

Ja, och så ännu mer fantastiska plädar (Cosy Living) och roliga barnkuddar och allt annat man nu kan tänka sig – mässan är ju enorm och vi hann knappt med A-hallen ens under de sex timmar vi var där. Men nu har inredningsgnistan tänts rejält och det kliar i fingrarna; jag vill möblera om lite inne hos Buse och ta in våren i vardagsrummet och bädda upp sängen inne hos oss så att den skvallrar om vila och vårljus den också.

Inspirationsexplosion deluxe med andra ord.

Men en sak i taget; idag fyller Banditen år och imorgon åker hon och jag till Köpenhamn för att fira, äta gott och strosa i butiker. Och DET ser jag nog fram emot allra, allra mest.