Att ta en liten vardaglig rundvandring.

 

Torsdag, och jag ligger nerbäddad och frustar av tristess.

Igår var jag feberfri för första gången sen jag blev sjuk, vilket alltså innebär att jag haft feber VARJE dag i 8 dagar. Det är helsikes lång tid att ha feber och utan penicillinet hade jag väl haft det ännu. Så nu hoppas jag att jag håller mig feberfri men är fortfarande helt överkörd i kroppen, kommer nog ta ett par dagar innan jag är tillbaka som vanligt efter den här mardrömssjukan – fortfarande öm i leder (höfterna framförallt) och musklerna i ryggen och runt bröstkorgen värker efter att ha hostat som en idiot i en vecka. Men förkylningen är borta, hostan är mer än halverad och jag har fått en hel dag feberfri. Alltid nåt.

Så igår släpade jag upp och kände mig extra feberfri genom att vandra runt och ta lite random bilder här hemma. Har ju inte så mycket annat rafflande som hänt så tänkte vi kunde titta på hur det såg ut?

 

 

I vardagsrummet låg hundarna.

Ja, Tant och Spöket iallafall. Haggis sov nog i sängen och Prosten var väl nånstans och hittade på skit om jag känner honom rätt.

 

 

På en stol hängde Buses ryggsäck och var tom i väntan på att fyllas med simgrejer och handduk och sådär. Det är tydligen ”en grej” att ha en massa tingeltangel på sin ryggsäck i han skola, så jag tog honom till H&M där han fick välja lite pynt att hänga ihop till en lång svans.

Vi vet ju att han gärna pyntar allt som kan pyntas om tillfälle ges.

 

 

I stora hallen hänger Noahs tvåårsballong FORTFARANDE.

Hur är det ens möjligt?! Den mest seglivade ballong jag nånsin varit med om. Vi har inte hjärta att slakta den heller för den gör honom fortfarande lika glad; fem månader efter.

 

 

Och nedanför står en tavla lutad och väntar på att hängas upp vid pojkarnas läshörna.

 

 

Inne i sovrummet ligger en patch och väntar på att strykas fast!

Jag har ju fått dille på patches (såna man stryker på) och fyllt pojkarnas jackor med både det ena och det andra, och den här specialbeställde jag via Etsy och den kommer vara underbar på Noahs rygg. Svårt att se storlek här kanske men den är lika bred som hans rygg ungefär så kommer täcka övre delen av hans jackrygg. Som en liten cheerleader.

 

 

Och i köket väntade någon på att någon skulle komma hem.

Ja, så såg det ut här igår. Som vanligt mer eller mindre? Och jag ska fortsätta med mitt penicillin och kämpa med att hålla mig still så att jag blir frisk nångång!

Inte världens roligaste vecka hörni, men snart är den slut.

 

9 kommentarer till “Att ta en liten vardaglig rundvandring.

  1. Fint som vanligt (hur man lyckas med att en soffa full med kuddar, lakan och hundar inte ser stökig ut är ju en gåta), kul med stort namn till ryggen på jackan! Min äldsta son (9 år) verkar inte gilla när andra heter samma sak som han, t ex i något barnprogram. Jag vet inte varför, själv vill han ju byta namn till Cristiano (Ronaldo).

  2. Skönt att du är på bättringsvägen!

    Det där med massa nyckelringar som hänger är en grej även på mina barns skola. Min Julia är ju en månad yngre än Leo och på hennes rygga hänger massa glitter som fylls på och byts ut lite då och då 🙂 Ju glittrigare eller fluffigare desto bättre 🙂

  3. Åh, ja! Jag hade en rosa koalaryggsäck 🙂 Helt obegripligt egentligen det rymdes ju bara ett sudd och en strumpa typ.
    Tack för en fantastisk blogg och krya på dig! <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg