Att ha ett skalligt Spöke.

 

Spöket har blivit lite skallig sista tiden;

främst på toppen av hjässan och en bit på ryggen. Fundersam har jag kikat med förstoringsglas i pälsen, badat henne med snälla schampoo för att få bort eventuella ämnen som kan ha suttit kvar, lusläst innehållsförteckningen på hennes foder (som hon gått på i flera år) och tänkt att jag kanske skulle låta en veterinär titta på henne, ifall hon plötsligt blivit födoämnesallergisk eller så.

Men så går jag igenom bilder av hundarna och ser bild efter bild som den här. Spöket på rygg med halva Prosten i munnen, Spöket gnagandes på Haggis som i sin tur gnager på Spöket, Spöket med halva huvudet inne i Tants mun – och så vidare. Med ens står det ganska klart.

Inte undra på att hunden är skallig.

 

 

 

Rekommenderade inlägg

4 thoughts on “Att ha ett skalligt Spöke.

  1. Det är rätt vanligt hos italienarna, heter CDA, color dilution alopecia. Det blir alltid mer synligt i samband med löp hos min Bessie så jag har en liten teori om att det hänger ihop med hormonella förändringar också…

      1. Yes min Merlin är också skallig. Tyvärr mer på vinterhalvåret än sommaren vilket också tydligen är vanligt på iggysarna. Min kennel är fortfarande toppen – svarar fortfarande efter 6 år på alla mina tokiga frågor 🤣

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *