Att ha lata dagar.

Ja men titta på det där.

Det är DETTA jag älskar med Drömmen; hur långsamt livet är här. Långsamt på det bra sättet menar jag; lugnt. Stilla. Där det finns tid för en långledig Noah att sova middag på en uppblåsbar ananas i skuggan, helt slut av timmars badande.

Nu är dessutom båda barnen här och har sommarlov med mig- vi planerar att åka på älgsafari, gå på bio och ta kvällsbad tills det blir fredag och semestern börjar för alla på riktigt.

Mannen har nyss åkt, han kom på blixtbesök igår och stannade över natten, så nu ligger hela veckan och väntar. Men vi är inte sysslolösa, bara stillsamma och njuter av det långsamma som sker mellan aktiviteter. Och så njuter vi av vädret såklart – det som ger oss tjugosexgradigt insjövatten och alldeles stilla sjö på kvällarna när vi är nere hos mamma och Göran och pojkarna får sitta i båten under Görans lugna övervakning. Några krabbor finns det ju inte, men jag drog upp två vansinnigt stora brax igår till Noahs lycka – så stora att de inte ens fick plats i en hink utan fick skickas ner direkt igen med hjälp av förtjusta Noah-händer.

Jo, vi har det lugnt och stilla och hinner massor och ingenting.

Bra så, tycker jag.