Att ha påbörjat något spännande!

 

Jo, men det var det här som mötte mig i lördags morse i Jönköpingstrakten.

Minns ni att jag anmälde mig till FAK i Växjö i somras? FAK är Frivilliga AutomobilKåren – en rikstäckande frivilligorganisation som lite enkelt sagt finns till för att kunna stärka de myndigheter och den regering vi har i kristider och främja totalförsvaret. Om någon kris inträffar är alltså FAK en resurs att ta till när samhällets vanliga resurser inte räcker till (vilket kan ske till exempel vid skogsbrand eller extrem torka som i somras eller vid väpnat angrepp/attack – det finns ju ett långt spann där emellan där samhällets resurser inte riktigt räcker till alla gånger).

FAK utbildar bland annat folk i att kunna hantera och köra tunga fordon för att se till att den tunga trafiken fungerar även i krisläge. Jag har så länge känt att jag fattas en kunskap för att kunna vara behjälplig om nåt händer (kände mig till exempel alldeles maktlös i somras när bränderna rasade och ville kunna vara till nytta – jag avskyr att känna att jag fattas kunskap inom områden jag kanske kommer behöva) så när jag sprang på FAK i Växjö lät det som något alldeles perfekt för mig, så jag anmälde mig och i lördags var det alltså introkurs.

 

 

Där är Kurt Lindberg från Länsstyrelsen som gick igenom hur FAK jobbar, hur samhället är uppbyggt i form av respons i tider av kris, vilka larmkedjor det finns och så vidare.

Syftet med introdagen är att ta reda på vilken av alla områden man skulle kunna tänka sig att verka i – sen kan man gå grundutbildningen i just det området och bygga på efter hand (det är MSB som bekostar alla utbildningar). Olika områden inom FAK är till exempel bandvagn, snöskoter, fyrhjuling, hjullastare, tunga fordon, elverksoperatör, motorsågsoperatör, ADR-specialister (=farligt gods) och drivmedelsspecialister.

Alltså, blir ni inte lite sugna ändå?

 

 

Under tiden vi lyssnade på föreläsningar lagade lottorna lunch i tältet utanför.

 

 

Sen blev vi utsläppta för att titta på de olika områdena!

Här fanns det saker att titta på kan jag lova.

 

 

Glad kurskamrat ser ut att vara pepp på fyrhjuling!

 

 

Här har vi eloperatörerna!

De visade olika storlekar på aggregat och hur/när de används. Det mindre kan till exempel vara om det skett en tågolycka; då körs det ut tält, aggregat, lampor etc så att rakel kan hållas igång och en liten ledningscentral upprättas. De större för äldreboenden och annat som behöver ström när elen går (vid storm eller angrepp) och så vidare.

Just el har jag dock alldeles för stor respekt för, så det blir inte min grej.

 

 

Men det här! Det här är min grej!

Bandvagn!

 

 

Vi fick en liten genomgång i bandvagnarna (alltså; världens underbaraste instruktörer för övrigt – de fick mig att sakna Falu Rödfärgtiden lite) och sen fick vi bannemig prova själv. Dock i väldigt snäll terräng, men ändå!

Jag var lite nervös när vi skumpade iväg, men …

 

 

Den var inte alls så tung eller svårmanövrerad som man kunde tro! Trots att man hade släp där bak och allt. Jag blev alldeles frälst i bandvagnarna och såg direkt vilken enorm nytta den här maskinen kan göra i alla möjliga typer av händelser; allt från såna som sker hela tiden till mer extrema sådana.

Jag vill bli bandvagnsförare helt enkelt. Eller; jag SKA bli bandvagnsförare. Så snart grundutbildningen (4 dagar är den) startar nästa år så ska jag ta den, sen behöver jag snöutbildning i 4 dagar, sen avancerad utbildning i 3 dagar och så en avancerad till i 3 dagar och en repetitonsutbildning i 2 dagar och sen är jag bandvagnsförare. Och ja; då måste jag ta motorsågskörkortet också (också via FAK) vilket är perfekt för det behöver jag i vilket fall känner jag. Man kan inte ha ett hus mitt i skogen utan att kunna hantera en motorsåg.

 

 

Väl tillbaka fick vi öva på att klättra ur taket och sånt där som kan vara bra.

 

 

Världens trevligaste kursare provsitter släpet för bandvagn.

 

 

Så övade vi på att lyfta in skadade personer för transport, det gick fint.

 

 

Jag fick vara skadad jag också, mig kastade de mer eller mindre in och säkrade i släpet.

Ja, och det var det! Och varför i herrans namn vill jag göra det här då?

Jo, men som jag sa; jag vill kunna vara till nytta även i kris. Jag vill fysiskt och handgripligen kunna hjälpa till när något sker utan att för den sakens skull beväpna mig och slåss. Men också vill jag ha kunskapen om de här sakerna i rent egoistiskt syfte; jag tycker att jag behöver kunna hantera en motorsåg när vi har hus i skogen och jag vill kunna köra ett tyngre fordon om det behövs. Och bandvagn, motorsåg och ATV hör liksom lite ihop (ATV är fyr- och sexhjulingar, motorsåg behöver du kunna när du kör bandvagn så att du kan hoppa ur och ta hand om ett träd som behöver fixas på din väg fram till exempel) så det passade mig perfekt.

Om jag blir bandvagnsförare finns det en miljon saker jag kan vara till hjälp med. Jag kan köra ut stora tankar vatten i svår terräng i skogsbrand, jag kan köra eloperatörer som behöver knacka snö från ledningarna efter stora snöfall, jag kan köra ut och hämta skadade människor som finns i terräng där inga vägar går och så vidare. Jag kan vara till nytta.

(Sen är jag lite sugen på farligt gods, men det får bli i steg två i så fall).

Så nu är introutbildningen genomförd och jag väntar på att datum för grundutbildningarna ska släppas. Om ni blir nyfikna på FAK kan ni läsa mer HÄR och jag kan absolut rekommendera att iallafall ta en introutbildning så du får lite hum om vad som finns och vad du skulle vilja göra.

Kanske ses vi på en grundutbildning i bandvagn framöver?

 

Rekommenderade inlägg

21 thoughts on “Att ha påbörjat något spännande!

  1. Åh, vad roligt! Kul att se en bloggare som går utanför ramarna och som agerar i en sådan viktig sak! Blir lite sugen själv, men den där tiden finns ju inte till allt.. Får för tillfället prioritera familj, jobb och karate… Kram!

  2. Alltså FY FAAN va fränt! Jag har länge närt en lust att köra stora fordon, känns så himla mäktigt. Har velat köra lastbil och traktor och sånt men aldrig fått chansen. Men det här verkar ju råballt! Måste kolla om det finns i min närhet. Tack för tipset!

  3. Jaaaa! Underbart, har sett fram emot detta inlägg sedan du delade dina tankar i tidigare inlägg 🙂 Är ju på samma bana så att säga, fast utomlands. Så roligt och givande, men framförallt för min del, ökad sinnesro!

    1. Då får du kallas in när något sker 🙂 Du hamnar i registret och vid tex en brand rings du in när det behövs, och så får du ersättning (samma som en deltidsbrandman) för den tiden du jobbar. Du kan också skickas till andra län om det saknas folk – det var tex många från Jönköping som åkte upp i Sverige när bränderna härjade för att vara behjälpliga.

  4. Du är för härlig Emma, det där är det sista jag skulle göra på fritiden…älskar din inställning dock.
    Fast det är klart,jag arbetar som sjuksköterska så jag släcker bränder och hanterar mindre kriser varje dag….på min fritid vill jag inreda & klä mig i mode :))

    1. Jamen jag SÄGER ju det!!! Vore ju fantastiskt kul om man kunde anordna en introkurs för bloggläsare men det blir nog svårt att få i hamn haha.

      1. Haha! Alltså, det är ju en programidé!! Pitchas asap!! Tycker ändå att svensk public service behöver lite fler kvalitetsprogram…!

  5. Åh bandvagn! ❤️ Här på Öland har räddningstjänsten öppet hus vid skördefesten och då kan man få åka en tur med bandvagnar. Så himla roligt! De används ju också här under vintrar med mycket snö då hemtjänsten inte kan ta sig fram vid när det är ölandsfåk. Man kanske själv skulle bli förare? 😊

  6. Så inspirerande Emma! Jag vill också hjälpa till när det är fara och färde! Blev väldigt sugen på motorsåg och bandvagn. Här faller träna tätt när det stormar.

    Men kan jag ta med mitt barn i bandvagnen när kriget går? Jag skojar inte… får man det?

    1. Jag vet ärligt talat inte? I krig vetetusan om man vill ha med sitt barn, men rent tekniskt finns det väl inga hinder om du ska köra tex eloperatörer – man kan ta tre passagerare i främre delen och en hel del i släpet.

  7. Wow! Coolt och väldigt inspirerande. Jag går också igång på såna här saker, dels vill jag kunna hjälpa till – göra något vettigt och så vill jag kunna saker punkt. Hatar att känna mig liten och oduglig för att jag inte kan saker, vill veta och kunna typ allt! Måste kolla upp det här snarast, väldigt kul att du delade med dig av detta 🙂

  8. Bra där! Jag är själv med Svenska Lottakåren och utbildad stabsassistent i Hemvärnet. Det är kul, tufft och mycket givande. Hoppas det blir det för dig också. Lycka till!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *