Att vänta på snön.

 

Godmorgon!

HERREGUD vad förkyld jag är. Jag lyckades ju fördröja den där dundersjukan men sen jäklar slog den till och de senaste dagarna har jag varit helt sänkt. Feber 2-3 dagar, halsont från helvetet och nu skorrande hosta att njuta av tillsammans med riktigt täppt näsa. Det är fint det. Urk.

Alltså jag blev nog aldrig blivit sjuk på det sättet innan barnen? Jag hade lunginflammation då och då i och för sig (har inga halsmandlar så det går lättare ner i lungorna) och fick väl svinis och influensa och sådär ibland, men de där dunderbacillerna som barnen drar hem knockar mig t o t a l t och jag kan inte värja mig. Nu kan jag inte ens få en vanlig, nätt förkylning att snörvla mig igenom på tre dagar – blir jag förkyld då jäklar blir jag så förkyld att jag den närmaste veckan känner mig som apan i Outbreak och isolerar mig hemma med omsorg för mina medmänniskor.

 

 

Så är alltså livet just nu; hosta och snörvel och sova-middag-trötthet, MEN jag har hört att snön ska komma idag?! Eller det beror visserligen på vem du frågar, två vädertjänster säger olika men då väljer jag att lita på den som säger att snön ska komma idag. För det vore ju förbenat fint med lite ljus där ute; något som reflekterar och mjukar upp och något som inte lämnar geggiga tassavtryck i hela huset om Prosten smiter förbi dina ben när hans tassar ska torkas efter promenaden. Dessutom blir det ju inte kallt på samma sätt om man bara har ett snötäcke att trampa runt på, inte sant? Tycker att kylan blir mindre rå då på något vis.

Men iallafall;

nässpray, näsdukar och en viss tyck-synd-om-mig-mentalitet står på schemat idag. Och förhoppningsvis med en touch av snö på toppen.

 

 

Rekommenderade inlägg

9 thoughts on “Att vänta på snön.

  1. Krya på dig! Håller med, blir så j-kla sjuk sedan vi fick ett dagisbarn. Förut har jag i princip kunnat ta en värktablett och jobba mig igenom förkylningar och feber (nej, så ska man inte göra egentligen) och jag blev inte särskilt sänkt ens av 40-gradig feber. Nu: 40+ grader i feber som pågår i en vecka. Helt sänkt. Förra gången avslutades hela kalaset med att när febern äntligen gav sig så kände jag ”hmmm… gör det inte lite ont i BÅDA öronen”. Jojo, dubbelsidig öroninflammation med spruckna trumhinnor (very spännande natt, det där) och dövhet i ca en vecka efteråt. Livrädd för att bli sjuk numera.

  2. För mig är det precis tvärtom, jag har inte varit så frisk någonsin som efter barnets entré i världen. Det var som om mitt immunförsvar byttes ut under graviditeten haha. Men det kanske beror mest på att barnet är en frisk typ också?

  3. Jag håller tummen att ni får snö snart, förstår känslan där och håller fullständigt med.
    Hoppas du hinner bli frisk innan dess så du kan göra massa snöänglar och snölyktor. 🙂

  4. Krya på dig! Blir lite nyfiken på hur du ser på att bo i södra landet, med tanke på att du verkar gilla vinter och snö? Själv ÄLSKAR jag minusgrader med vitt utomhus och skulle gärna vistas mycket längre norrut så här års, och eftersom du verkar gilla snö, sjö, skog så tänker jag att det kanske skulle passa dig att bo norröver? Eller åtminstone i Småland 🙂 Man flyttar ju inte hux flux såklart, det fattar jag, men är lite nyfiken på om du tänkt på detta och hur du känner för Skåne vad gäller landskap, natur, årstider och klimat?

Lämna ett svar till Marja Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *