Ett stort fönster, ett bord i perfekt höjd och en stol att klättra på – mer behövs inte för att det ska bli en perfekt utsiktsplats.
Här sitter Noah gärna och kikar ut; särskilt om det sker något spännande som motorsågar i trädgården eller MC-karavan på vägen eller vinthundsrace runt huset. Han är inte så nogräknad faktiskt. Jag älskar själv den där platsen, men bordet vågar jag mig inte upp på utan sitter på stolen istället. Det är där jag skriver mina flesta inlägg när jag är här; så himla fin arbetsro får man med utsikt över odlingslådorna och med kvällssol som går ner över trädtopparna.
Ja, inte bara Noah trivs där – Spöket också!
Perfekt utsiktsplats såklart, men ännu bättre blir det om man råkat glömma en stickad tröja eller något annat mjukt där; då lägger hon sig som en liten kringla på den och solar sig och håller span samtidigt. Det är ju lite under en vinthunds värdighet att ligga på något annat än det som är mjukt, och vad det gäller italienare vill de ju helst IN I saker – som påslakanet runt ditt täcke. Det görs till och med speciella sovsäckar för italienare eftersom de har ett slags instinktivt behov av att krypa in i något mjukt och borra ner sig (har sagt det förut men när Spöket tagit sig in i påslakanet och sen mitt i natten glömmer bort hur man tar sig ut eller var hon är och börjar fara runt som en benig pingpongboll där inne – då är hon ganska billig faktiskt).
Men ja; sådär kan det se ut på kontoret när man tittar in.
Det finaste man har sätter man på bordet, etcetera.
Hahaha 🥰 gud så sött ❤
Det är en plats som är perfekt för hela familjen. ♥️😍👌 Du kan vara kreativ, Noah har sin personliga lekplats och utsiktspunkt. 🤗 Varför sätter du dig inte ner på bordet? Jag skulle göra det. Hur som helst, mitt kreativa hörn är precis som din framför fönstret. Ha fin måndag och start på veckan
Vilken härlig bild…å tänk om man hade kunnat sitta så med benen och tycka det är bekvämt, det var många år sedan nu 😂😂
Underbar bild!!! Det där med att skapa utkiksplatser är viktigt! Kram //Tina