Att förvänta sig ett nervsammanbrott.

 

 

Här, mina damer och herrar, ligger vad jag förväntar mig ska vara grunden för ett stundande nervsammanbrott: min nya telefon. Usch. Den ligger fortfarande kvar där, i lådan, efter två veckor eftersom jag VET att det kommer ta lång tid innan vi kommer överens och just nu har jag liksom varken tid eller lust att sitta och skrika på en bit elektronik i min hand och med mordisk blick sträcka fram den till mannen och säga

snälla. fixa. det. här. okej?

Jag är värdelös på förändringar och tycker inte alls om den där övergången. Som när iPhone plötsligt gör en ny uppdatering när man sover och så vaknar man upp och förstår inte alls varför ens telefon vill att man ska skicka enhörningar till folk eller varför den envisas med att ändra ”mango” till ”manshora” när man skriver textmeddelanden.

 

 

Det värsta med denna? DEN HAR INGEN KNAPP!

När jag var inne i butiken för att beställa en ny eftersom min gamla helt tappat kontrollen över antennen och ger mig typ E som nät så fort jag lämnar huset suckade jag bara uppgivet och sa ”jag vill ha den som jag kan få med mig nu på dagen och som har en knapp för jag är faktiskt för gammal för att vara utan knapp”. Turns out att a) de hade ingen telefon man kunde få med sig på dagen och b) DET FINNS INTE LÄNGRE NÅGRA MODELLER UTAN KNAPP!!!!!

Jahapp.

Säljaren försökte styra mig åt den allra fräsigaste med tre kameror som jag skulle få vänta 8 veckor på, men jag behöver verkligen inga tre kameror och vill definitivt inte vänta i 8 veckor så jag fick motvilligt gå med på den här. Jag kör alltid en plus och med störst minne, för jag har så mycket bilder i telefonen, och guld är ju trevligt även om det aldrig syns eftersom jag har den i ett såntdär gammalmodigt fodral man stänger ni vet men så fick det alltså bli. Stackaren i butiken försökte vara pedagogisk när jag nästan halvliggande mot disken frustade men skärmavbilder då?! hur gör jag skärmavbilder utan knapp?! och hur kommer jag uuuuur? Eller stänger? Jag fattar ingenting! det här kommer gå åt skogen, han klappade mig tröstande på överarmen och sa att det här kommer gå hur fint som helst och man gör bara såhär och såhär och såhär – och allt det där har jag såklart redan glömt.

Men nu ligger den alltså i en låda och väntar på att jag mentalt ska mogna för att starta några dagars svärande.

Är det så gammal man har blivit nu? Tydligen.

 

11 kommentarer till “Att förvänta sig ett nervsammanbrott.

  1. Jag hör dig. Jag köpte 2 nya telefoner, 1 till sonen och 1 till mig, i somras. Min ligger fortfarande oöppnad medan sonens är flitigt använd. Men han verkar inte ha några problem med det tekniska så det borde gå för mig också. Eller inte:)

  2. Haha! Känner mig likadan. Jag köper nu för tiden samma telefon som mannen som sedan vet hur allt funkar även om jag bara använder 5% av det som finns med applikationer. Och jag köper bara android som sedan automatiskt vet allt du vill ha när du startar eftersom man knappar in sin gmail och så är allt där. Scary att Google vet allt om mig, men jag orkar inte ens med att tänka på detaljer nuförtiden.lycja till. Ett glas vin kanske när du vågar öppna det kanske?

  3. Åh, jag hatar också att behöva skaffa ny telefon! De som byter så fort det kommer en ny modell ”för att det är så kul” kan ju inte vara helt friska, haha!

  4. Åh, skrattar så jag gråter här. Senaste bytet för mig föregicks av att telefonen ifråga låg i sin förpackning i en månad (!!!?) på vardagsrumsbordet innan mannen (Som är ingenjör och andas teknik) försynt undrade om det gjorde ont att ta i den. Och då har den ändå knapp. Ge mig en utan knapp och jag ser ut som någon gett mig en osäkrad handgranat. Ny teknik alltså… så bra och så förvirrande på en gång. Hoppas min gamla iPhone 8s håller i all evighet. kram

  5. Guud vad jag känner igen mig. Skönt att läsa att även andra känner likadant för det är lätt att känna sig som en idiot när man inte förstår sig på all ny teknik. Jag är inte intresserad, har inget tålamod utan vill att allt ska funka som vanligt. Får panik på jobbet när nya uppdateringar av telefon och Windows program kommer. Det ska konfigureras hit och dit och det där jvla molnet är ju inte att leka med. Min man ville ge mig em Apple Watch i födelsedagspresent och jag kände att det är som att ge mig ett straff i present.

  6. Ha kul med din nya iphone. Önskar en underbar tid ❣️
    Du ser att du kommer att lära dig att älska det. Utan Home-knappen var de första dagarna lite ovanliga, men du vänjer dig snabbt till det 🙂

    Jag är själv en teknisk freak, förmodligen på grund av min jobb. Men det hatar jag mest. Jag kan inte para mina nya ipads 5gens med min MBP 2015. Apple sa till mig, Liz köper dig en ny MBP, efteråt är det möjligt att du kan koppla ihop den, vaaaad. 😱
    Jag ville verkligen använda den delade skärm mellan mac och ipad. Herregud, jag blir så arg och besviken. Okej, jag älskar fortfarande världens berömda äpple. Det fungerar så bra med honom.

    BTW: Du kan inaktivera den automatiskt uppdatering
    Aktivera nattläget ”Stör ej”.

  7. Haha usch ja! Blev tvungen att köpa ny telefon pga ficktjuv och nya Samsung saknar även den knapp. Försökte få butiken att gräva fram en äldre med men de sade att jag skulle vänja mig. Det här jag gjort också. Men den är ändå saknad..

  8. Jag var likadan när jag köpte ny i våras, tänkte att det skulle gå åt skogen utan knapp. Det dröjde dock inte alls länge innan jag fixade allt utan den. Ett tips är ju annars Swappie där du köper begagnade mobiler, de är renoverade och jag grämer mig att jag inte visste att de fanns när jag köpte ny. De har alla möjliga modeller där.

  9. Usch, ja…
    Men vi måste bara kasta oss in i det okända och inte ge oss, annars blir vi tekniska analfabeter. Livslångt lärande heter det och det får vi lov att acceptera. Undvik inte nya skärmar på snabbmatsrestaurangen, bankappar, gränssnitt och medier av olika slag. Vi måste hänga med, eller så är vi hastigt sålda på ett torg.
    Och så ska vi såklart stänga ner och logga ut ibland, från ALLT!
    Lycka till! Du klarar även detta!

  10. Åååhhhhh…. Tack! Precis så!
    Min stackars man törs knappt vara hemma när jag ska göra nåt tekniskt, för jag är så arg och frustrerad och känner mig orättvist behandlad av gud och ödet och min egen hjärna, så han blir rädd..😅
    Önskar att jag kunde räcka fram det tekniska och väsa ” fixa! Snälla! ” till honom, men han är lika oteknisk han…

Lämna ett svar till Greta Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg