Att ha en viss lummighet kvar.

 

Det är nog ganska sällan ni ser bilder från trädgården i Lanthandeln tror jag? Nog mest för att vi inte gör ett skvatt med den eftersom vi är i Småland från maj-augusti så trädgården i Drömmen får liksom all kärlek. Vilket på ett sätt är lite synd, för trädgården här hemma är riktigt vacker egentligen – det är bara det att om jag skulle lägga lika mycket tid på båda ställena skulle jag inte ha tid med något annat, så för vår eget välbefinnandes skull har det helt enkelt blivit så att trädgården här hemma får sköta sig själv så får trädgården i Drömmen kärlek och omvårdnad.

Men en regnig morgon gav jag mig iallafall ut för att fota det som jag själv tycker är vackert, och ännu lummigt, med trädgården här hemma.

 

 

Det finns små rum överallt, det tycker jag om!

Häckar som gränsar av, en rosenbåge, stora buskar, rosor som växer hej vilt och mängder av klätterväxter som ger sig på både träd och hus.

 

 

Det fullkomligen exploderar av klättrande grönt; som här där man ser Noahs veranda och den där trappan som leder till absolut ingenting men är vacker ändå.

 

 

Detta är ju dock en klassiker i vinthundsfamiljer. Ni som vet ni vet. Racerbanan kommer man aldrig ifrån.

 

 

Murgröna upp mot taket!

 

 

Och murgröna upp mot träden.

Så visst har vi en vacker trädgård här också, den blir bara inte så prioriterad. Hellre får den vara vildvuxen och fin på sitt sätt än att jag bränner ut mig på att det ska vara perfekt på två olika ställen. Det behöver liksom inte vara perfekt, det behöver bara vara bra nog.

Och det är precis vad det är, enligt mig.

2 kommentarer till “Att ha en viss lummighet kvar.

  1. 😍🙂Superfin den här trädgården, särskilt denna vildhet. Jag älskar sådana trädgårdar, de har mycket charm. Ha fin vecka 🙌

Lämna ett svar till Elina Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg