Att ha snöglada ungar.

Två filurer på väg ut i snön!

Kom ihåg att de inte sett snö i Skåne i år ännu, så det var verkligen livat när det bjöds i så jämförelsevis rikliga mängder i Småland. Alla vinterkläder skulle på och sen skulle det ut i snön för att leka.

När jag skriver det här är vi ju hemma i huset i Ystad igen men vi skulle lika gärna kunnat vara i Småland, för värmepumparna la av för fyra dagar sen och sen dess har det varit rafflande TOLV grader inomhus. 12! Det är inte varmt kan jag säga. Tolv grader är så kallt att Noah har overallen på sig inomhus, jag köper värmeplädar och alla går med dubbla byxor. Vi fick tag på en elektriker men han kunde bara laga den ena, sen var personen som kunde laga den andra på semester och skulle inte komma alls på några dagar – så, ja. Kallt. Tack och lov kunde de som levererar olja komma förbi och fylla upp tanken så n u går huset igång igen och elementen är äntligen varma och graderna klättrar långsamt uppåt igen.

Phu. Man kände att man levde där ett tag.

Där ute var det som sagt stor kontrast mot hur det brukar se ut på mina bilder, men Haggis njöt lika mycket som killarna och båda barnen kom in med rosiga kinder och skratt i bröstet efter att ha doppat ansiktet i snön med vilje upprepade gånger. Sånt kan vara kul när man är liten, själv skulle jag mest noja över frostskador och att stressa huden och annat sånt där trams man struntar fullkomligt i när man är barn.

Önskar ibland att man fortfarande hade kvar lite av det där; det obrydda.

Men här är ingen snö, värmen börjar stiga i huset och alldeles strax är det jul!

Som jag längtar.