Att ha ett sommarspöke.

 

Hundarna var i vanlig ordning lika glada som vi över att återse Drömmen.

Haggis tog fem varv runt tomten med sån entusiasm att marken skakade, Prosten bestämde sig för att tugga på honungsrosen och fastnade (inte den smartaste hunden, nej) och Spöket höll sig undan, lite som tjuren Fredinand, och luktade på blommorna.

Hon är smartare, hon. När Haggis är i x2000-läge vet hon att det är bäst att hålla sig undan.

 

 

 

Och så förflöt vår helg.

Jag plockade ogräs efter ogräs, pojkarna lekte, solen hettade, gräsmattan fixades och hundarna njöt i fulla drag, precis som vi gjorde. Visst var det massor av tungt jobb som behövde göras men vi hann leva också, och för första gången sen den där dagen i mars när vi skickades hem för att arbeta hemifrån kändes världen nästan som vanligt igen. Jag glömde bort för en liten stund.

Den ljuvaste glömska man kan tänka sig.

Rekommenderade inlägg

2 kommentarer till “Att ha ett sommarspöke.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *