Igår morse öppnade jag dörren för att gå ut med hundarna och blev minst sagt chockad.

Näääää…. usch! sa jag högt och spontant för mig själv, för utanför virvlade nämligen snöflingorna. Den första riktiga snön här nere kom alltså igår, den 29 mars. Lagom. Känns som ett bra tillfälle att påbörja vinter, särskilt efter att ha blivit bortskämda med en veckas varm, strålande sol.

För typ tre år sen tror jag det var? Då blev vi INSNÖADE den 1 april. Insnöade.

Så mycket snö att trappan inte längre hade trappsteg och ingen kunde köra till jobbet eftersom drivbildningen hade skapat finfina arrangemang på vägarna med hjälp av stormen. Det var också livat. Då tar jag såklart hellre ett lätt pudrande av trädgården den 29 mars, det är helt klart. Men ändå? Usch.

Hur har ni det? Spenderar ni er tid på samma sätt som jag? Jag har blivit besatt av att städa, städar all ledig stund; organiserar och plockar undan och torkar ytor och beställer lavendeldoftande rengöring. Städar jag inte så bakar jag, eller äter. Det är typ det jag fokuserat på senaste tiden känns det som, och att cocoona och titta på vackra mattor online, doftljus, mjuka kuddar, stämningsbelysning, färgprover och trädgårdsinspiration. Allt kretsar runt hemmet, på ett nästan udda sätt? Vill ha allting rent, mjukt, vackert och väldoftande omkring oss, förmodligen för att vi bara är hemma (utom mannens jobb och barnens skola) och att jag då vill att det här ska vara extra mjukt. Jag har också ett kontor inne i Ystad dit jag åker ibland och jobbar för att kunna hålla motivationen och energin uppe; det är alltså bara jag där (mitt som jag hyr) och inget kontor med massa andra, och även det pyntar jag och fluffar till och mjukar upp så mycket jag bara kan. Då får jag det där avbrottet från att sitta på samma ställe, det känns som om jag åker till ett arbete och det är lättare att fokusera på att verkligen driva min personal, stötta och planera utan yttre störningar. Men även där plockas det alltså in dofter, gröna växter och annat som gör det till en liten oas, när jag stänger dörren efter mig känner jag mig lika trygg och mjuk som hemma.

Läste nånstans på Instagram:

you are not stuck at home, you are safe at home.

Tycker det var en fin påminnelse.

Så cocoonande, kuddar och drömmar om trädgård är helt okej. Och städning! Det är hemmens tid nu.

Om det är lördag och man har två, tre timmar över och Coronakrisen ännu inte slagit till – varför inte hänga en stund med sina favoritmänniskor?

Nelly försökte ta sig till Ystad då och då innan allt, så att hon och jag och Banditen kunde ta lördagslunch tillsammans, strosa på gator och skratta och äta något gott och sen var och en åka vidare hem på varsitt håll för att fortsätta helg. Det är den finaste syssla jag vet faktiskt.

Banditen var strålande vacker som alltid!

Nelly hade precis gjort naglarna den här gången, och tydligen i olika nyanser av lavendel vilket var väldigt viktigt. Hårfin skillnad i kulör men det var meningen. Så jag verkar kul men lite mer low key kul och inte sådär in your face kul förklarade Nelly och vi nickade som om vi förstod.

Själv var jag ganska trött för vi hade haft Fredagsbar på jobbet kvällen innan vilket alltid genererar en otrolig mängd skratt och en ganska sen timme eftersom den hålls i Köpenhamn och det tar lite tid att ta sig hem. Nu ska vi ha den på distans på fredag; alla som vill loggar in. Blir bra det också.

Vi försökte hitta nånstans att äta!

Och hamnade på Bröderna M, för jag ville ha pizza, Nelly ville ha ”riktig hamburgare” och Nicole ville ha vad som helst som var gott.

Denna stjärna <3

Och tadaaa!

Alla fick vad de ville ha, och vi kunde sitta där länge och mumsa och prata ikapp och säga det här gör vi om snart igen eftersom vem vill inte göra om? När man är med livets människor?

Men så såg en grå lördagslunchtimme ut i Ystad när tre kvinnor möttes upp, åt comfort food och tyckte om varann. Bästa starten på en helg, helt klart. Längtar tills den är möjlig igen.