Att titta in i vardagsrummet.

Lanthandeln

 

Men hej hallå och välkommen in i vardagsrummet!

Och vad ser vi här? Jo, ett stycke Leo som sitter försjunken i soffan och läser. Är SÅ glad att han har läslusta, och att han nu kan läsa själv och därmed försvinna in i precis vilken värld han vill. Vi försöker köpa böcker i olika genrer och i olika åldersgrupper åt honom så att han kan testa sig fram och hitta vad han gillar, och så mixar han att läsa med att lyssna på ljudbok. Jag är lika glad för båda; oavsett om han lyssnar eller läser. Bara han får orden.

 

 

Just nu är det LasseMaja, han älskar de böckerna. De och Bert och Sune, och när jag fattade att han hade samma humor som jag hade som liten gav jag Ole Lund Kirkegaard eftersom Gummitarzan var något av det roligaste jag visste i hans ålder. Jag minns också mängder av böcker som jag OMÖJLIGT kan komma ihåg titeln på och hur mycket jag än googlar hittar jag inte rätt (bland annat en om en pojke som blir en varulv, minns att varulven hette något med silver men jag läste den när jag var runt 11 kanske så den borde vara från 90-talet). Ja, och så Roald Dahl såklart, men de har vi ju läst för honom sen han var typ fyra, fem så där är alla plöjda redan. En efter en serverar jag de böcker jag själv slukade, allt från de roliga till de mer spännande och de mer djupa.Så får han känna sig för, upptäcka, hitta vad han tycker om.

 

 

Vad finns det mer i vardagsrummet?

Jo, tågbordet Noah fick i julklapp. Han vägrar att det ska flyttas så det står kvar ett litet tag till och förgyller inredningen så att säga.Är det bara vi som fortfarande har jul kvar här och där? Kanske.

Men det var en titt in i vardagsrummet, det. Välkomna.

I annonssamarbete med DOKTOR.SE

Att kunna göra annat.

Annons

 

Om det är något som, av naturliga orsaker, blivit svårare sen jag blev anställd igen så är det helt klart att få ihop allting som inte är en varje-dag-del av livspusslet. Innan kunde jag boka in läkarbesök, nageltider, frisören med mera på tider som var ganska lätta att få eftersom jag kunde göra det en torsdag klockan 10 eftersom jag kunde ta min lunch när jag själv tyckte det passade. Det går ju inte riktigt längre och när man har 2 barn och 3 hundar ovanpå det så är det klart att det är mycket som ska klaffa och vi försöker använda de tjänster vi kan för att underlätta; vi beställer maten på nätet och hämtar upp kassarna på vägen hem från jobbet, jag har bytt nagelställe till ett som ligger precis vid jobbet så att jag kan ta det i väntan på tåget och så vidare.

 

 

Naglar och frisörer är såklart ingen superviktig del av livet, men andra saker är lite mer nödvändiga. Som p-piller till exempel; jag har ätit samma sort i flera år och tack vare tjänster som Doktor.se behöver jag inte åka in och ta tid från min gyn för att förnya receptet utan kan göra en receptförnyelse genom appen på några minuter jämfört med den timme det skulle ta annars. Och jag har ingen telefontid att passa på utsatta dagar utan appen är öppen dygnet runt alla dagar i veckan. Det kan inte bli enklare de gånger man har behov.

Mer om Doktor.se och och vilka tjänster de erbjuder (läkare, psykologer, barnmorska, sjuksköterska och så vidare) hittar du HÄR.

Det är skönt att veta att när behov finns så finns också hjälpen, precis där i min telefon.

 

I reklamsamarbete med doktor.se

Att vara på sockerjakt.

Livet

 

Ja jag vet – socker är inte bra för kroppen.

Men ni har ju hängt med tillräckligt länge för att veta att jag är en ganska stor fan av det som är bra för s j ä l e n också och där faller liksom socker in i den kategorin. Iallafall för mig. Inte varje dag såklart, men när det görs då ska det göras ordentligt. Är det lördag kan man bannemig ta sig till Hemmakväll och bunkra upp och sen gå loss precis hur mycket man vill tills det inte är lördag längre.

 

 

Tur att man har bärhjälp ibland.

Tre minuter efter den här bilden är tagen blev jag för övrigt utskälld av en äldre dam som tyckte att jag hade parkerat åt helvete fel, för hon kunde inte ha tillräckligt med svängradie för att komma ut ur sin parkeringsficka. Det är något som händer med gamla tanter och bilar i den här stan; jag har blivit utskälld otaliga gånger trots att det egentligen inte alls är mitt fel utan mest en nervös osäkerhet hos vederbörande över att köra bil. Jag ler dock alltid ursäktande och säger förlåt och jag förstår och du har helt rätt eftersom det brukar lägga ett mjukt täcke på det mesta istället för att demonstrativt peka ut att jag står väl inom mina egna linjer och att parkeringsfickorna inte ÄR bredare än så, men av någon anledning räcker det inte här utan man får vara beredd på att stå kvar någon minut och flytta vikten från ena foten till den andra medan den upprörda fortsätter att berätta att man inte är riktigt klok. Man vänjer sig.

 

 

Såhär ska en lördagseftermiddag se ut!

Chips, godis, dricka och huller om buller – sen alla på varsin plats framför en film. Gärna julfilm den här tiden, vi har sett Grinchen och Artur och Julklappsruschen hundra gånger tror jag men det gör ju inget.

Socker alltså. Det är finfint ändå.

Att ha dags för memes igen!

Livet

Ah ja; memes, de där roliga små texterna eller konversationerna som lyser upp en vardagspendling och ibland får mig att skratta rakt ut på tåget. Här är sånt jag tycker är kul och som jag sparat i min telefon senast etiden:

 

 

SÅ sant! Herregud.

 

 

Slår bannemig aldrig fel; man ska ICKE googla någon form av kroppsliga symptom, någonsin.

 

 

Mitt liv.

 

 

Pga tyckte det var hysteriskt kul av någon anledning.

 

 

Jupp, tror många kan känna igen sig där.

 

 

Hysterisk.

 

Hur ofta händer inte detta?!

 

Hahahahahaha. Ja.

 

Jag skrattade rakt ut så det flög lite saliv och allt när jag läste denna. Jag är ganska lättroad men tyckte i vilket fall den var fantastisk.

 

E x a k t så. Jag klarar att vara social och utåtgående och bjuda på mig själv typ en kväll sen måste jag rulla in mig i en filt som en liten sushi i flera dagar och får panik om nån ens skickar ett sms.

 

Vi är ju det.

 

 

No words needed.

 

Och det var det! Nu tar vi tag i den här dagen, förhoppningsvis lite gladare än innan vi läste memes.

 

Att se något vansinnigt ovanligt!

Livet

 

Ser ni?!

S O L E N.

Livs levande finns den där, solen, och bländar mig och jag minns knappt vad den är för något längre. Det var s å längesen vi såg sol, detta måste ha varit den absolut gråaste och mörkaste vintern i mannaminne? Iallafall här nere i Skåne. Helt sjukt hur lite soltimmar det varit, och därför är det kanske inte så konstigt att man blir koko nog att skriva ett helt blogginlägg om s o l e n bara för att den behagade visa sig en dag.

 

 

Tyckte att det var så fantastiskt att den lös rakt in i köket och gav solkatter på mina nagellack som står i kökshyllan för tillfället pga för lat att bära in dom i badrummet. Tror bristen på sol har visat sig i mina nagellacksval också ser jag nu när jag tittar på bilen; det är olika nyanser av grått, brunt, svart och murrigt. Men hey – snart ser vi solen så ofta att det inte blir något blogginlägg om den, färgerna byts ut mot mjuka vita, rosa, bleka nyanser och simsalabim kan man gå utan jacka och man hann inte ens förstå vad som hände.

Det är ju det som är tjusningen, trots allt. Växlingarna.