Och så blev det den ALLRA SISTA DAGEN av 2019!
Förbaskat skönt tycker jag, 2019 var på många sätt ett jäkla skitår ärligt talat. Dödsfall, en omvärld i kaos, förlust av såna som var nära – nästan ingen jag känner tycker att 2019 var något särskilt att hänga i granen faktiskt. Usch. Men! Det gör ju faktiskt ingenting alls längre för det är bara en ynka dag kvar av det året och sen kan det arkiveras i skrivbordslådan och bara tas fram för att titta på de fina sakerna som faktiskt hände under det här året också.
Vi ska äta sushi, dricka lite bubbel, se en film som pojkarna väljer och röra ihop nån form av efterrätt med glass och ingefärskokta päron, och så kommer väl prick alla somna långt innan tolvslaget. Gud, jag minns inte ens när jag var uppe till tolvslaget på nyår sen jag fick barn? Kanske en gång? Det är ju liksom inte samma partaj direkt, och det gör mig inget – nyårsafton var ändå en himla massa stress och prestationskrav på att vara SUPERKUL förr i tiden, det slipper man nu. Jag har varit på massor av vansinnigt roliga fester men nån sådär fantastiskt lyckad nyårsfest vete tusan? Oh, jo – nyår mellan 97-98 när jag befann mig på en färja mitt ute på havet i Västindien var fest, lika så mellan 1999-2000 vilket också var i Västindien men på en segelbåt.
(Västindien verkar vara min nyårsgrej? Synd att det inte är billigt att åka dit, annars kanske man skulle ha det som stående tradition så att säga).
Vad opepp jag lät i det här inlägget då? Men det är jag inte, jag ser fram emot en lugn och skön kväll och att få krypa ner tidigt, och att sen få vakna till ett skimrande nytt år och börja det allra första bladet i den där orörda anteckningsboken som heter 2020.
2020 – passa dig! Jag tänker komma och ta dig, förstår du.
