Att ha lunchat med en Bandit <3

Livet

 

Igår tog jag ett litet avbrott i jobbandet och körde in till Ystad för att luncha med min pärla; Banditen. Egentligen skulle Nelly och bebis också varit med, men eftersom jag håller på att bli riktigt förkyld fick vi skjuta på det så det blev jag och Banditen istället. Vill ju inte kasta bacillusker på en hyfsat nyfödd, inte.

Det blåste isande kallt men solen var framme, och trots att den var så låg att den bländades när man körde bil så blev jag nästan yr av allt detta ljus som plötsligt kastade sig över en när man kom utanför dörren. Solen alltså <3 Den har varit så saknad.

 

 

Vi satte oss på chill för att äta och ha presentutdelning.

Det var nämligen tid att byta julklappar, något vi annars brukar vara ganska duktiga på att fixa innan jul men som i år inte hunnits med och därför fick bli nu istället. Hela Ystad kokade av folk nästan (nog många som är lediga ännu?) så det var svårt att hitta nånstans att äta, men Chill blev bra.

 

 

Jag blev i vanlig ordning snuskigt bortskämd av Banditen.

Ska vi kolla?

 

 

Sötaste lilla halsbandet med måne och stjärna vilket passade PERFEKT eftersom jag har fått lite dille på saker med månar och stjärnor just nu. Hade precis beställt ett annat halsband med just det som jag väntar på att få, och detta kommer vara så fint tillsammans med det jag själv köpt.

 

 

Ett fat med mitt namn <3

 

 

Och Olaplex! Schampo och balsam var det minsann, ska bli roligt att få testa båda – jag har bara provat hemmabehandlingen/masken hittills, och den man bara får göra på salong. Detta blir perfekt för vintertrött hår.

 

 

Ja, Banditen fick också julklappar såklart – en påse med ansiktsmasker, peeling, sheetmasks, hårparfym från Byredo och lite annat. Vacker som en dag var hon såklart, men det är hon ju alltid.

Sen tog vi en liten runda på stan på väg tillbaka mot bilen; jag var inne på apoteket och köpte nässpray och Echinaforce i förebyggande syfte och hoppas verkligen det hjälper, och så nya ingefärsshots att toppa det hela med för att verkligen försöka döda bakterierna. Oklart om det funkar men en får ju försöka iallafall. Hellre testa för mycket än för lite för att slippa bli däckad menar jag.

Och sen körde jag hem igen och eftersom det är vinter var solen redan på väg ner då trots att klockan inte alls var mycket, och väl hemma gjorde jag klart ett jobb till en kund innan pojkarna hämtades, kvällsmat lagades och livet fortsatte som det brukar göra; igår innebar det att jag försökte akut-lägga-upp ett par byxor med gardintejp i vanlig ordning (gick bra) och att traggla två kapitel franska i Babbel-appen eftersom jag har fått för mig att jag måste lära mig iallafall NÅN franska trots att jag nog kanske är lite väl gammal för att lära mig sånt.

Japp! Finfin onsdag, det blev det.

 

 

Att försöka komma tillbaka till rutinerna.

Livet

 

Och så var julledigheten slut!

Herregud så många dagar det blev sammantaget?! Tror mannen bara behövde ta två dagar ledigt för att vara ledig hela veckan, och jag tjuvstartade ju med Noah 3 dagar tidigare än alla andra. Så att idag gå tillbaka till rutinerna blir minst sagt aningen vimsigt – ingen av barnen förstod någonting alls i morse när de skulle upp och jag är lite rådvill själv här hemma. Nåja, det är ju en kort vecka – perfekt att fasa in sig själv i vardagen så.

 

 

Det har varit mycket läsande och inomhusande den här ledigheten – vi hade ju två strategiska dagar med snö och då var vi ute en hel del – men sen har det bara blåst och regnat och inte direkt bjudit in till att frilufta, så då har man fått välja själv och då har det valts att mysa runt i pyjamas och morgonhår hela dagen och bara ta det lugnt. Det kan man ju förstå; om jag själv får välja är det oftast vad jag tar – att bara skrota runt och inte ens klä på sig innan det är dags att gå och lägga sig igen är ju helt ljuvligt ibland.

Men nu är alltså jullovet över, man behöver kamma sig en aning och sätta på sig något annat än kläder och det är klart att det blir en himla omställning.

För oss allihop, faktiskt.

 

Att ha firat nyår!

Livet

 

Wup wup igår var det nyår!

Det kan man ju göra lite extra festligt även om man bara är hemma, så jag gav mig i kast med att duka bordet iallafall – med lite hjälp från Leo. Hela familjen håller på att bli dunderförkylda (jag tror att Noah är patient zero; han kan knappt andas nu) och det kändes nog hos alla igår för vi hostade och snörvlade och var lite rossliga. Så himla typiskt om man ska bli tokförkyld precis efter ledigheten? Men jag planerar att dricka bort den med ingefära, gurkmeja och MiviTotal.

Men iallafall:

 

 

Jag lite såhär blev bordet.

Lite hittepåljus, lite strutsfjädrar och några blommor som sjöng på sista versen från en julbukett och som fick nytt liv i små vaser. Leo var mycket nöjd och tyckte att det kändes festligt nog.

 

 

Ja vad gjorde vi mer?

Åt god mat! Hummer till förrätt (enkel till pojkarna, gratinerad med getost till oss) och sen åt alla olika huvudrätter bara för att komplicera det ytterligare. Jag åt hälleflundra med hummersås, pojkarna fläskfilé och mannen lamm. Ja ja, gott var det iallafall, och efterrätten blev chokladtårta som jag bakat på morgonen men den glömde jag alldeles bort att ta kort på men den var god. Choklad är ju gott för det mesta menar jag.

 

 

Och så skålades det nya året in i god tid – pojkarna slocknade ju långt innan tolvslaget och själv fick jag på riktigt kämpa för att hålla mig vaken. Att vara vaken till midnatt i den här åldern görs inte utan ansträngning ha ha.

Och 2019 startar tydligen med halv storm – det blåser så det skakar i rutorna och jag kan känna vinden komma in genom alla fönster, så idag blir det till att elda i kakelugnarna och dra på sig varma sockor och hoppas att det lugnar ner sig en aning så inte taket blåser av. Allt är väl typ stängt idag? Så jag antar att vi kommer stanna hemma, kanske med ett avbrott för bio om inte vinden tar i för mycket.

Tänk va; 2019!

Det kommer bli ett bra år, tror jag.

 

Att önska gott nytt år och sådär.

Livet

Och så var vi här; den sista dagen 2018.

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om året i bloggbilder och vad jag är stolt över och vad jag hoppas för 2019, men jag ger er istället de här raderna av Nayyirah Waheed eftersom jag tycker att de är så viktiga och säger allt. Var snäll mot er själva; ta bort det hårda och det dömande och det förmanande.

Lev med mjukhet mot er själv; allt är okej. Du gör så gott du kan. Det räcker.

Ibland är det viktigt att påminna sig själv om det, särskilt om man jämför sig med andra eller hur det ”borde” vara. Det borde ingenting, okej? Det är som det är, och det duger alldeles utmärkt och om det skaver av rätt anledning så var snäll mot dig själv och gör någonting åt det. Även om det kan vara läskigt. För du är en levande varelse, ett minne för någon, ett hem till ett liv.

Jag hoppas att 2019 behandlar er väl, att ni får skratta mycket och älska mycket och ha lite för roligt. Jag är så himla glad över att ni är med mig här; att ni alltid kommer med mjukhet till mig och att ni gör allt det här både möjligt och roligt. Att ni har varit med och delat snöväder i april, långsommar i Drömmen, turer till Västkusten, omtapetsering hos Leo, resor, roliga händelser, en tv-debut och livet med mig det här året – att ni har hejat på och lyft och stöttat och varit allmänt mycket vänner även om jag tyvärr inte fått träffa så himla många av er i verkligheten.

Nu stänger vi 2018, oavsett om det varit ett toppenår eller ett jäkla skitår, och så går vi in i 2019 och lever.

Okej?

Vi gör så, tycker jag.

 

Att ha fått finaste julklapparna!

Livet

Nu har det ju varit jul och jag fick så himla mycket fina julklappar! Och gav mig själv en eller annan också, möjligtvis. Jag har ju faktiskt uppfört mig hela året.

Då ska vi se vad man kan ge en sån som mig i julklapp:

 

 

Ett underställ i merinoull!

Svinbra när såna som jag planerar att bli bandvagnsförare och kommer genomföra en utbildning utomhus i flera dagar. Jag fryser ju dessutom typ alltid, så det är perfekt med ett underställ. Hamnar dessutom på listan över saker som är ”för tråkigt att köpa till sig själv så därför har jag inte gjort det” = utmärkt julklapp.

 

 

Min Bum Bum Cream fast i bara doft – för hela kroppen.

Då får man det allra bästa av krämen vilket är doften och behöver inte smörja in prick allt för att dofta himmel.

 

 

Motståndsband i gummi är en väldigt bra julklapp! Det tackar man för.

Och ”Det mest förbjudna” av Kerstin Thorvall att addera till samlingen. Den går ju inte att få tag i i nyproduktion, så en extra poäng för att man har gjort sig besväret att leta upp den åt mig. Ska läsas genast när det finns tid att njuta av den.

 

 

Ett säkert kort är primern från Jane Iredale och så fuktsprayen som är magisk när det kommer till att sätta ett mineralpuder så det smälter in och inte ligger pudrigt på ytan. Standardönskemål varje julafton.

 

 

… oooooooch:

 

 

Byredos nya parfym! Jag orkar inte vad gott den doftar. Peppar och en smula vinter och alldeles mörkmustigt. Mitt doftjag jublar, och så är ju asken så fantastiskt snygg också!

 

 

Och underkläder. Jag tenderar att alltid ge mig själv underkläder när det är något särskilt jag tycker att jag bör klappas på axeln för. Ett helt fantastiskt set från Aubade med riktigt hög trosa och vacker spets, det kunde jag liksom bara inte motstå. Höga trosor och höga midjor for life, så är det bara.

Och idag förbereder vi lite inför imorgon; det blir inte att vi drar iväg på hotell för det var svårt att hitta en lösning med hundarna, men vi har en ljuvlig nyårsmeny som väntar och det vattnas i munnen bara jag tänker på den. God mat, ett gott glas vin och lite tända ljus på det så blir det nyår minsann – tids nog kan vi hitta på något annat.

Ha en riktigt fin sista söndag på 2018 hörni.

Snart kommer nytt år och nya möjligheter!