Jag har alltid gillat att baka;
men de senaste veckorna har det blivit en passion. Jag skummar nätet efter nya recept, testar olika kombinationer, experimenterar fram de saftigaste lussebullarna och den fluffigaste sockerkakan – oftast tillsammans med någon av barnen. Det har mycket att göra med att handen gör ont; när den bränner (nervsmärtan på mig är mest brännande numera, det känns som att jag har lagt halva handen på en varm platta och inte kan dra bort den) och jag blir tokig av att tänka på det så bakar jag. Med bakmaskin och medhjälpare behöver jag inte göra sånt som gör det värre eller inte går; maskinen knådar, barnen kavlar, vänsterhanden får lära sig att fatta mjölkpaket och dra ut mjöl ur skafferiet.
Och medicinen jag äter gör mig till ett kognitivt flumpaket; jag är snurrig, glömmer ord, snubblar runt (tar extra steg ibland för att hålla balansen, som om någon snurrat mig i en bugg och jag inte är van ni vet) och ser lite salig ut konstant på grund av innan nämnda flum. Men; den har reducerat smärtan bra, jag får numera sova (kanske också på grund av att jag sover som om mannen klubbat mig i säng med ett av sina medicinska lexikon) och liksom lagt som ett täcke över smärtan så att den nu ändrat karaktär och kommer djupare ner, och mina smärtstillande har gått ner en fjärdedel per dag så länge jag bara håller mig lugn och inte gör saker handen inte tycker om. Så egentligen klagar jag inte. Jag bara förklarar, så ni vet varför det kanske känns som texterna är lite ”distanserade” ibland och varför det mest råkar vara bilder på barn just nu (däremot skulle jag kunna skriva ett helt inlägg och klaga på den ”vården” jag fått – herrejävlar vad arg jag varit – men det ska jag försöka låta bli). Jag är helt enkelt inte i form att bära kameran längre stunder, eller hantera självutlösarpillet. Men jag har beställt en fjärrutlösare som kommer och som jag hoppas ska underlätta att ta bilder så ni kan få lite mer variation.
Men iallafall.
Lussebullar hittade vi den perfekta kombinationen på, tycker vi! Me dPhiladelphiaost i degen och med sockerlag istället för penslat ägg blev de livets lussebullar och har bakats ungefär 100 gånger. Sockerlag kan för övrigt vara det bästa på allt – skippar numera ägg på kanelbullar också och penslar alla typer av bullar med sockerlag.
(Koka en dl socker med en dl vatten, dra av från plattan, när bullarna kommer ur ugnen penslar du dom direkt).
Roligast är såklart att få stämpla kakor med allehanda kombinationer.
Dumlesnitt blev Dumlekakor med en massa L och N och & och gud vet allt på.
Så vi bakar en himla massa just nu helt enkelt.
I helgen ska jag och Leo ge oss på en tårta som ser helt magnifik ut; banan och chokladmousse och gud vet allt den innehåller, och idag är Noah hemma med mig och är snuvig så han och jag kommer säkert göra muffins eller något som är enkelt för en snart-tre-åring att vara med på och som får tiden att gå lite fortare när man är flummig och/eller snuvig.
Vi bakar på. Gör det du också vetja.
