emma15 Comments

Att vara tio.

Livet

 

Det här är jag, tio år gammal.

Varje år från det jag var kanske fem tills jag var tolv åkte jag och min mormor till Mallorca tillsammans, bara hon och jag. Jag älskade de där resorna. Hon gick alltid till mataffären varje morgon och handlade frallor åt oss, saltköttsrulle hade hon med sig hemifrån och hade packat in i tidningspapper, plastpåse och folie som hon sen vecklade upp så att jag kunde få mitt favoritpålägg även om vi inte var hemma. Hon gjorde allt för mig, alltid, oavsett vad det gällde. Det starkaste minnet jag har är hur hon ett år följde med mig till en lekplats och själv klättrade i klätterställningarna trots att hon var på tok för gammal; jag har bilden av henne hängande upp och ner i nån slags träbro fastbränd på näthinnan – hennes krampaktiga kramande om kedjorna, skrattet, hennes ooooh! oh herregud! där hon gled runt.

Hon åkte vattenrutschbana med mig, tog mig till kanalen för att fiska med en liten krok och en påse bröd, tog bussturer ut till rancher där jag kunde rida i hettan, tog mig på grisfest och gav mig saltrullefrukost.

Detta året, när jag var tio, satt det en man i lobbyn och ritade porträtt. Hon beställde ett av mig och där satt jag, trumpen, och blev avbildad och sen ramade hon in den där bilden och hade den hemma hos sig från den dagen tills –

ja, tills hon inte fanns längre. Tills hon gick vidare en liten stund.

Jag fick den när hon gick bort, på baksidan står det ett litet meddelande till mig med hennes snirkliga handstil – ett som hon visste inte skulle läsas förrän hon inte längre fanns och därför var tvunget att skrivas. Inget filosofisk eller omtumlande, men hennes hand med bläck mot papper och därmed också kärlek, och det räcker för mig.

Tavlan har stått nerpackad sen jag fick den, har inte varit mogen att ha den framme förrän nu. Men nu ska den upp! I vår hall kommer den hänga, den och andra saker som jag vill minnas, sånt som glömskan inte får ta.

Jag, tio år och trumpen, nånstans på Mallorca med min klippas snirkliga handstil utsträckt på baksidans ena hörn.

Hon är med mig, alltid, och nu även såhär.

 

emma4 Comments

Att stoppa lössen.

Annons

– ANNONS MEDA –

 

Jag vet inte om ni minns, men jag skrev om Linicin Prevent i januari?

En receptfri spray som finns på alla apotekskedjor och i de flesta matbutiker som man använder för att förebygga löss, alltså minska risken för att barnet blir drabbat. Tydligen är det något i sprayen som doftar nåt som lössen inte tycker om och på så sätt kan man försöka förebygga lusangrepp (och den orsakar inte resistens, viktigt det där). Ni var väldigt många som hade använt den tidigare och tyckt att den funkat super, och jag håller med. Sen jag fick hem den sist har vi sprayat pojkarna vid kritiska perioder (hej skolstart) och vi har hittills peppar peppar klarat oss utan nån lusanstormning. Sist jag hämtade på förskolan såg jag den där luslappen på dörren igen och direkt börjar det ju krypa i hårbotten – för oss som ofta har killarna i samma säng och delar kudde när vi tex tittar på film är det ju snudd på oundvikligt att inte drabbas om pojkarna har det. Huh. Och det är ju en själv som förälder som får hålla koll så gott man kan och gå igenom kalufserna så att man inte råkar skicka iväg barnen full med kryp som mer eller mindre garanterat ställer till det för samtliga andra föräldrar på samma ställe.

Hur gör ni för att undvika det där?

 

 

Alltså, kolla denna stjärnan! Sån supermodell. Lever sig in i produktframställningen med liv och lust ha ha.

Men som sagt; Lincin Prevent säljs receptfritt på alla apotekskedjor (och i de flesta mataffärer) om ni vill försöka förebygga att få hem löss nu när förskolor och skolor startat upp igen. Just nu är det kampanj HÄR med 99 kr istället för 139 kr som gäller i en vecka från dagens datum. Mer om produkten kan ni läsa HÄR.

Själv gör jag nog mer eller mindre allt för att hålla de där krypen borta.

*

Linicin Prevent är en medicinteknisk produkt, läs användarinstruktionen noga innan användning. Marknadsförs av Meda AB, www.linicin.se

*

 

emma2 Comments

Att göra Paris by night.

Mode - Skönhet, Resor

 

I lördags gick vi ut på kvällen för att fira Nellys födelsedag med mat och några besök på de ställen där vi lärt känna folk som numera kallas för vänner och som vi träffar varje gång vi kommer. Och såhär såg jag ut; i en body jag köpte på rean i Amsterdam och som fått göra Paris en gång förr och ett par höga svarta byxor ni sett förut (här) som funkar lika bra på dagen som på kvällen. Örhängena är från Lindex om jag inte minns fel.

Och vanan trogen hade vi varit och fått en blowout innan; alltså håret tvättat och sen fönat och stylat. Det är nog det allra bästa man kan göra om man är iväg och vill känna sig lite fin; kostar några hundra (från 90 kr till 450 kr beroende på salong och längden på håret) och håller i flera dagar om det är gjort ordentligt.

 

 

Den här gången var vi tyvärr inte hos Olivier eftersom vi bodde i an annan del av stan, utan vi gick bara in på salongen mitt emot lägenheten och frågade om de hade tid. Det finns ju cirka 100 coiffeur-ställen per gata så det är inte svårt att få tag i, bara vandra runt och välj en ni tycker se bra ut. Fransmännen är ju över lag inga höjdare på engelska får man väl säga så var beredd på en viss improvisation när ni pratar, men det går förvånansvärt bra att göra sig förstådd antingen med google translate eller som vi gör: peka och säga enkla instruktioner. Nelly pekar på sitt och säger Hollywood eller Lion wraaaau!, Jenny säger Brigitte Bardot! vilket alla fransmän förstår och jag som har lite kortare hår som lätt går att få till aningen damigt brukar peka och säga mama – no! Nikita – oui! så de fattar att jag ska se ut mer som en lönnmördare än en mamma. Det funkar fint. Om inget annat ger det upphov till en hel del garv.

 

 

Där har vi ju Bardot!

Hon var visserligen liiiiite snudd på Peggy Bundy när hon klev ut men det fixade vi till fort. Nelly fick jag tyvärr inget kort på för kameran stannade hemma sen, den ville jag inte släpa med mig när det var födelsedag och allt. Men vi åkte en liten runda mellan alla våra Parisvänner och hade en vansinnigt rolig kväll som avslutades på ett snurrande dansgolv som vi kände att vi var lite för gamla för och gick hem.

Och det var Paris för den här gången!

Jag hoppas att vi kommer tillbaka alldeles snart igen.

 

emma16 Comments

Att visa lite mer vardagsrum.

Lanthandeln, Vardagsrummet

 

Nuuu har jag äntligen fått till några bilder från vardagsrummets nya lösning!

Det började med att jag ville ha en vedförvaring där inne så jag skulle slippa den där smulande korgen, och då tänkte jag att en platsbyggd hylla med plats för även annat skulle vara en lösning lika bra som någon annan. Så Världens Bästa Hantverkare fixade det där åt mig i ett nafs och nu står den där och sväljer ved och blev precis som den var inne i mitt huvud.

 

 

Och så blev ju äntligen färgen på väggarna rätt också!

Herregud vilken fars det där var.

Bland alla färgprover fick jag ju kasta in några vedträn och annat för att se så att färgen funkade ihop med ved – det är förvånansvärt få färger som faktiskt gör det. Men väggarna blev S4502-Y i Xtramatt tillslut iallafall och hyllan målade jag in i Dark Le Havre i glans 5 – en färg som bröt av men ändå smälte in.

 

 

Där ser ni andra sidan av hyllan (det är uppehåll under fönstret annars är den prick likadan på båda sidor) och skåpet som fick sig något lager färg i bara farten när jag ändå hade ångan uppe (den svarta färgen är samma som köksstolarna jag målade; Dazzling Calais). Var såklart tveksam till att måla skåpet först, men den gamla färgen skar sig en hel del mot den nya väggfärgen och skulle jag i n t e målat det hade det fått byta rum och det ville jag inte. Dessutom kom ju de små plattorna fram ännu mer nu, så det blev riktigt bra.

 

 

Så blev den alltså; den platsbyggda lösningen i vardagsrummet!

Igår var jag på VC med Noah men de kunde inte hitta något fel, så med största sannolikhet har han bara haft extremt mycket otur med förskolebaciller. Jag har ju vabbat typ 80% sen han skulle starta på förskolan igen, och vid feber nummer sex var jag rädd för att han fått borrelia eller vad tusan som helst men det har han alltså sannolikt inte. Idag är han feberfri och bananas igen, men eftersom han hade feber igår morse så får han stanna hemma idag också och vända upp och ner på huset och annat som pigga tvååringar gör och så får jag jobba lite hippsomhapp när han sover helt enkelt.

Så om ni tycker det är lite tyst här inne så är det alltså bara tvååring-hemma-effekten.

N å n gång går det ju över.

 

 

emma4 Comments

Att ha insupit iallafall lite Paris.

Resor

 

I lördags startade vi som sagt med att jobba lite efter Nellys frukost och sen skulle vi ut till mässan.

Men innan man går på mässa i några timmar behöver man äta (iallafall om man inte vill betala 75 spänn för en kopp nudlar, hrm) så vi passade på att kila ut och vandra genom kvarteren runt lägenheten för att hitta ett bra ställe att äta lunch innan vi åkte.

Så hann man insupa lite Paris på dagen också.

 

 

Jag såg ut såhär i lördags!

Gamla skinnbyxor från Malene Birger, skor ni sett innan (nu slutsålda tyvärr) och blus från Birgitte Herskind som jag var med och valde ut på CIFF i vintras.

 

 

Och det är ju något speciellt med Paris, så är det bara.

Och sen blev det mässan och det fanns ungefär hur mycket fint som helst, och sen blev det kväll och firandet av Nellys födelsedag tog vid igen. Men det får vi ta sen, för nu är jag hemma och ska boka tid på vårdcentralen för Noah är sjuk i g e n och såhär ska det ju inte vara, så nu måste jag kolla upp så det inte är någonting annat än bara Århundradets Förskolebaciller som ligger och spökar för jag har inte varit med om maken till underlig ”tillbaka till förskolan”-period. Han får feber, är frisk i två-tre dagar, får feber, är frisk, blir förkyld, är frisk, får kräksjuka, är frisk, får feber igen.

Så det gör vi idag. Försöker få tid till VC och kurerar tvååring.

Hujedamig.