Och så vankades det julskyltning igår;

innan stormen slog till med full kraft så trotsade jag, Banditen och Buse regnet och rusket och begav oss in till Ystad för att flanera på kullerstensgatorna och se på julskyltningen.

Visst, det är inget Huseby, men jag tycker ändå att det är hatten av för alla de butiker som höll söndagsöppen och hade ansträngt sig för att skapa julstämning i fönster och bland hyllor. Det behövs på mindre orter för att hålla stadskärnan levande tycker jag; och en himla massa Ystadsbor verkade hålla med då jag nog aldrig sett så mycket folk på gågatan som igår.

 
 
 

 
 

 
 
 

Det fanns ingen snö och en hel del blåst istället, men det var mysigt oavsett.

Vi kikade i små stånd, handlade hårda karameller, jag letade efter DIY-attiraljer (utan att hitta så mycket) och Buse räknade tomtar. Det satt tomtar lite överallt; på balkonger och runt flaggstänger på taken och på andra udda ställen (något år vet jag att jag var helt förskräckt när jag hälsade på Banditen; då hade dom satt upp mansstora jultomtar i träd, som sen hade blåst ner och hängde på ett vansinnigt groteskt vis från träden i rep – jag antar att kommunens pyntningsansvariga hade lite att göra den eftermiddagen sen. I påskas när vi precis flyttat in var tomtarna istället utbytta till kycklingar på sisådär 1,80 som vajade farligt i trädtopparna och gav en touch av Crazy Chicken till gatorna, så man får iallafall ge ett A for effort).

Där fanns dessutom både poliser och brandmän på gatorna (hej, vi skyddar dig-stationer ni vet) så Buse var mycket, mycket nöjd. Poliser är nog hans största idoler och han tittar på dom med stora ögon och blir väldigt förtjust när han får en vinkning till svar. Jag är så himla imponerad av poliser som orkar ta sig tid att vinka till och prata med alla dessa storögda barn, det hamnar liksom ett litet guldskimmer på såna tycker jag.

(På mig hade jag jacka och tröja från Morris, gamla one teaspoon-jeans och ett par vantar jag fått stickat av en läsare – tack Gunilla! – och som Buse lånade för att han tyckte att dom var fab).

 
 
 

 
 
 

Och avslutade gjorde vi såklart på Espresso House –

med varm choklad och fika och värme efter att ha vandrat i blåst, och sen körde vi hem innan Gorm hunnit kasta sig helt över Ystad med omnejd och fick hela huset att skaka. Resten av kvällen skype:ade jag med Kalklitir, badade Noah, fick lite jobb gjort och avslutade med att njuta ostbricka med mannen framför sista avsnittet av säsong 4 av Homeland, medan Buse sov gott på en madrass på golvet strax bredvid för lite extra trygghet när stormen gjorde ljud inne på rummet och grenar piskade utanför.

Och ikväll ska jag och Banditen göra fransar, yay! Det blir ett bra sätt att börja en vecka.

 
 

 
 

 
 
 

En av de skönaste kvällsritualer jag vet är att stänga in mig i badrummet, tappa upp ett bad och öppna badrumsskåpet med allt det där vardagslyxiga samlat på sina hyllor. Där finns tvålar, crèmer, badskum, saker som doftar gott, en hel liten glasskål med badbomber och längst ner fluffiga, mjuka handdukar som väntar på att få stå till tjänst (och det bästa med att ha badbomberna i skåpet är att allting annat i skåpet doftar fantastiskt då också; handdukarna till exempel – det blir liksom en extra dimension av lyxighet – för att inte tala om doften som slår emot en när man öppnar).

Min mamma har gjort det där till en konst;

hos henne får man sina handdukar tumlade under tiden man badar eller duschar så att dom är alldeles varma när man är färdig. Riktigt så nördig är jag inte, men golvvärme och doft har jag iallafall anammat.

 
 
 

 
 

 
 
 

Dom bästa handdukarna kommer från Cottonmade;

jag fick en vacker presentförpackning av Maria (som har Cottonmade) när jag fyllde år och blev frälst; dom är liksom inte bara vackra att se på med sina smutsiga pastellfärger utan är också alldeles underbara på så sätt att dom gör vad dom ska. Dom torkar, utan att ludda eller bli sunkiga som jag så lätt tycker att handdukar annars blir.

Egentligen var det tänkt att dom skulle få pryda det nya badrummet i Drömmen, men jag kunde inte vänta med att använda dom så dom får vara här hemma så länge och flyttas dit sen när renoveringen är klar.

Som sagt; varför hålla på göttigheterna om man man inte måste.

 
 
 

 
 
 

Och badbomb, såklart.

Inget bad utan badbomb. Jag bunkrar upp på Lush när vi är i Malmö, och sen njuter jag. Länge. Dom är ju ganska dyra, men jag brukar dela dom i två (man behöver faktiskt inte en hel) och har det varit en jobbig dag är jag dekadent och slänger i hela. Och under tiden dom inte används så bidrar dom som sagt med annat; som att marinera badrumsskåpet med väldoft.

Så ser alltså den absolut skönaste kvällsritual jag vet ut, och jag anammar den så ofta jag bara kan.

Vad vote livet utan badkar?