Att ha dokumentärhelg!

Livet

 

Nu var det ju ett tag sen jag rekommenderade tv-serier, så nu kör vi igen! Jag är just nu inne i ett dokumentärsvep så det blir lite temat idag.

Först ut är Murder Among The Mormons som finns på Netflix – en ny dokumentärserie som tar upp bomberna i samband med försäljningen av kyrkliga dokument. Mycket spännande, och galet såklart. Detta var i början av åttiotalet så jag var alldeles för liten att minnas det, men vilken impact det måste ha haft? Är just nu på avsnitt två så är inte klar med denna ännu, men rekommenderas om man gillar true crime och dokumentärer.

 

Bikram finns också på Netflix och den såg jag när den kom ut. Blev lite tokig av den faktiskt, men det är en bra sak. Denna MÅSTE ni se, så är det bara, för detta är inget ovanligt eller särskilt speciellt. Tyvärr.

 

 

Den här ligger i min lista att se så snart jag är klar med mormonerna!

Blir så glad när jag ser att Netflix pumpar ut dokumentärer snabbare än jag hinner plöja igenom dom. Då vet man att helgerna är räddade.

 

Sen går vi över till Svt Play!

Jag vet inte om ni vet det här, men jag ville bli arkeolog när jag var liten. När jag var runt 8-9 år var jag BESATT av stenåldern och drömde om att få leva just så, jag hade även egna arkeologiska utgrävningar där vi bodde på den tiden och hittade pilspetsar och annat (ändå grymt?) och eftersom jag fiskade redan på den tiden fantiserade jag alltid att jag var en stenåldersperson som var på väg ner till sjön för att fånga min mat.

Nu blev jag ju aldrig arkeolog men det är fortfarande en slags längtan i mig. Hade jag satt mig i skolbänken igen nu hade jag garanterad läst arkeologi, och mer bestämt egyptologi. Har snöat in fullständigt på egyptologi för tillfället; sett säkert tio arkeologiska dokumentärer och sitter nästan framåtlutad av spänning – särskilt när de gör nya utgrävningar och hittar gamla gravkammare. Tänk att hitta något som varit gömt så länge? Är ni som mig så har svt en del bra dokumentärer – tips. Och ja; arkeolog alltså. När det är extra stressigt kan jag ibland få en nästan outhärdlig längtan efter att säga ”äh jag skiter i det här” och sen få sitta själv på en åker i min egen tystnad och pensla jord i dagar i sträck.

Och det var det!

Dokumentärer att fylla en helg med.

 

Att sova sött.

Livet

 

 

Det här är Prostens plats, den han själv har valt.

Ett stycke stol från Systrarna Grene som han gjort till sin från dag ett; där ligger han ihoprullad och sover som en stock mest hela tiden. På nätterna sover han med Leo under täcket och är lilla skeden, men på dagarna hittas han här; i stolen som står mellan fönsterna i sovrummet, och snarkar lågt när han sover riktigt gott.

De har liksom alla hittat ”sina” platser. Haggis ligger vid fotändan av sängen på vintrarna men i sin bädd på golvet när det är varmare, Prosten sover alltså där i stolen eller hos Leo, och Spöket kryper som bekant in i påslakanen på sängen och sover där inne som om hela påslakanet och täcket är hennes privata sovsäck (det finns ju speciella bäddar för Italienare som är utformade just som en sovsäck eftersom de så gärna kryper IN i det som de ska sova i, men en sån hade hon ratat såvida den inte låg i sängen). I Drömmen har Haggis valt soffan, Prosten fåtöljen och Spöket ligger helst på armstödet på soffan – iallafall om det är varmt nog för att inte behöva ligga ovanpå Prosten för att stjäla värme.

Själv sitter jag ju gärna i sängen och tittar på serier (väljer det framför soffan här hemma) och så har jag arbetsplatsen vid köksbordet de dagar jag jobbar hemma – inte så ergonomisk men funkar. Noah sitter helst i fåtöljen i vardagsrummet och Leo är på sitt rum; vilt gormande med sina kompisar via Skype under tiden de spelar nåt Roblox-spel som gäller för stunden och snicksnackar om saker som hänt sen sist.

Vi har alla våra platser här hemma alltså. Även hundarna.

 

Att nästan vara nere i varv.

Livet

 

Semester, ja.

Visade sig att jag hade plockat ut på tok för lite dagar sen jag blev anställd så jag blev tvingad av HR att ta ledigt, haha. Vilket först kändes som en vansinnigt dålig idé – jag kände att jag hade inte tid!!! att vara ledig – men som sen visade sig vara ett väldigt bra beslut. För jag BEHÖVDE ju vara ledig. Det blev tydligt när jag mina första semesterdagar gick runt med rastlöshet, kollade jobbmailen, smygjobbade, fortfarande ville ha en överblick, allt sånt där ni vet; tills min chef sa åt mig på skarpen att lägga av och vara ledig. Lite snopen stängde jag datorn och undrade vad jag skulle ta mig till nu då? Med ledighet? Jag har ju drivit eget i sex år och typ 4 år på heltid innan jag blev anställd igen så jag är så van vid att aldrig vara helt ledig, har jobbat varje helg och sådär i flera års tid även om det inte varit 8 h varje lördag och söndag så har det alltid varit någon timme iallafall. Det har blivit en vana.

Så jag fick iallafall stänga datorn där då, efter tillsägningen, och försöka ta åt mig det där med ledighet. Och nu är jag väl nästan nere i varv, mer än på länge. Hoppar inte till vid höga ljud längre, känns inte som jag glömt nåt mest hela tiden. Allt sånt som är tecken på att själen landar lite. Och det är extra svårt i Corona att inte jobba tycker jag? Eftersom möjligheterna att ”göra något annat” är ganska så begränsade så blir det så lätt att man passar på att jobba lite istället – annars brukar jag vara duktig på att göra avbrott med sånt som jag vet stannar tidtagaruret inom mig lite. Det är därför jag fortfarande då och då m å s t e ta en brunch, äta ostron, dricka ett glas champagne med en vän. Men det går ju inte så ofta så resten av tiden försöker jag sjunka ner i ett tyst rum och stirra på en serie, läsa en bok, lyssna på poddar medan jag städar (blir avslappnad av att städa även om det är jävligt när man startar) eller ta ett bad. Och snart är det ju påsk vilket innebär att Drömmen öppnas upp – och DÅ jäklar blir det nervarvning! Gräva i jorden, plantera, tömma plantskolan, vattna, fiska, andas djupt – allt sånt finns där och väntar.

Men semester, ja. Det har jag haft nu.

Det var nog bra, ändå.

Att ha gjort Skånes Djurpark i vårväder!

Livet

INBJUDEN/PR-BESÖK

 

I onsdags var det som sagt dags för Skånes Djurpark!

Jag är på deras Press-lista och blir ofta inbjuden och tackar alltid ja med glädje eftersom det är en så himla fin aktivitet att göra med barnen, alldeles lagom på något vis. Och dessutom att kunna vara utomhus och inte instängd nånstans känns tryggt ur pandemisynpunkt (nu hade de dessutom schemalagt alla besökare så att man kom i olika tidsintervall så det aldrig blev trängsel vid kassorna eller i parken – smart). OCH! Det var årets första, riktiga vårdag! 12 grader varmt, disig sol och jord alldeles lerig efter att snön smält bort.

Det kommer nu! Vårvädret.

Fy satan vad skönt.

 

 

 

Mitt absoluta favoritdjur: getterna!

Ärligt; det hade för mig varit värt att köra den där timmen, gå in och få vara ensam med getterna en halvtimme eller så, sen åka hem. Så pass nöjd är jag över getter. Men pojkarna ville såklart se mer, så vi tog nästan hela stora rundan runt parken och kikade på allt vi kunde se. Riktigt bra djurdag för övrigt! Till och med rävarna låg ute och solade. De enda vi inte såg hur mycket vi än försökte var ugglorna och sälarna. De gömde sig.

 

 

 

De hade en kul grej jag missat innan; som Drömmen inglasad. Sådär ser det alltså ut när vi inte är där på vintern. Minus råttorna då, är förhoppningsvis (och vad jag vet) bara möss som härjar i sommarhuset.

 

 

 

Så käkade vi korv och kanelbullar, drack varm choklad, vinkade åt lokatterna, såg vildsvinskultingar, inspekterade insektshotell, klättrade i lekparkerna, gick trädtoppsbanan och allt det där som gör Skånes Djurpark. Det var snudd på magiskt att gå där och andas skog och känna vårsolen och nästan bli pirrig över hur milt det var i luften!

Mmmmm.

En perfekt sportlovsdag, extra allt.

Att ha en favoritvy!

Lanthandeln

 

 

Det här är nog favoritvyn i huset?

Sett från sovrummet har vi alltså den stora hallen först och sen vardagsrummet där borta. Tycker så mycket om när man kan se rum i fil på det viset; blir liksom som en skön plats att vila ögonen på (om det är städat, annars är det tvärtemot).

Idag ska vi till Skånes Djurpark, alla är friska (mannen fick vaccinet i förrgår pga jobbar inom sjukvården och blev pangdålig i 1,5 dag men nu är han på fötterna igen, Leo är frisk såklart och Noah var sitt vanliga jag igen efter ett dygn av hög feber) och jag har semester. Aningen orolig över det där med vaccinet dock; om HAN blir så dålig av den, han som aldrig blir sjuk, lär ju jag knockas ut fullständigt när det nu än blir som det är min tur.

 

 

 

 

Favoritvy nummer två är nog den här; sett snett in i vardagsrummet när man står där vid dubbeldörrarna – det gigantiska gamla skåpet jag målade i svart, samt en gammal bambustol från Tine K som har hängt med i åratal och fortfarande är lika fin.

Men idag är det alltså s e m e s t e r, sportlov och djurpark som står på schemat och jag håller även andan lite inför de nya nationella råden som ska komma ut idag – vi får se var det slutar med det där, jag är bara så orolig för alla småföretagare som har salonger, butiker och restauranger och redan nu kämpar för att överleva.

Men jaja. Sportlovsonsdag! Den gör vi något bra av tycker jag.