Såhär såg den stora genomgångshallen ut på mäklarbilderna om ni kanske minns?

Det var ett av de rummen vi ville ha klara innan lillebror gör entré, eftersom det ligger i fil med sovrummet/vardagsrummet och helt enkelt är ganska centralt för känslan. I det tänkte jag testa L’ Authentique – en kritfärg från Holland som Jenny plockat in och ville ha hjälp med att utvärdera (som jag skrivit om innan).

L’ Authentique hade jag ju tidigare bara använt för att måla fönsterlister i Drömmen så jag var pepp på att få se hur den betedde sig på en hel vägg.

 
 
 

 
 
 

Det var lite svettigt där ett tag om färgen skulle hinna komma, men joooodå. Den anlände tjusigt förpackad med några dagar tillgodo.

 
 
 

 
 
 

Tjusiga burkar också, minsann!

L’ Authentique är alltså en kritfärg (inte en kalkfärg) och går att använda till möbler och till väggar och vad man nu kan tänka sig. Annie Sloan, till exempel, är också en kritfärg – ni som testat den. Så då får ni en liten hum om hur den känns. Färgen är inte riktigt lika ömtålig som kalkfärg och ger ett lite annat resultat; den ska gå att torka av lättare i viss mån (har jag dock inte testat) och fäster på alla underlag och är i vanlig kritfärgsordning väldigt dryg att arbeta med. Den är övermålningsbar. Ska den appliceras på möbler så rekommenderas det i vanlig ordning att den förseglas med någon form av lack, typ vanlig matt vattenbaserad lack från färgaffären.

Men nu var det alltså väggar som skulle målas!

 
 
 

 
 
 

Till hallen valde jag nummer 78 – Duinen, (alla färger går att se HÄR).

Det finns ju en uppsjö att välja på, men den kändes mjuk och fin och jag tänkte att den kunde harmonisera fint med Kalklitiren.

(Färgen är väldigt tjock så jag skulle nog rekommendera att man spär ut den med lite vatten för att den ska bli lättare att jobba med och inte vara så trögflytande i konsistensen).

 
 
 

 
 

 
 
 

Och så sattes det igång!

Här målas det direkt på tapet även i detta rum (utan problem) men OBS som jag skrivit innan – det finns inte någon färg som fixar underarbete åt er. Här går det bra att måla på tapet eftersom tapeten är hel och utan skarvar, men har ni ett ojämnt underlag idag kommer det fortfarande vara ojämnt när ni har målat – oavsett vilken färg ni använder. Men iallafall. Ser ni hur extremt täckande den är? Detta är lager ett och den fullkomligt slukar tapetmönstret, gick inte att se alls igenom.

Och ja, L’ Authentique går utmärkt att rolla. Hos tillverkaren står det att den kan rollas för ett jämnare resultat och målas med pensel för ett mer levande resultat så jag bad målaren att rolla första lagret (kändes ju onödigt att penselmåla båda) och sen ta lager två med pensel så att den skulle bli levande. Dock kan jag i efterhand säga att det knappt går att se skillnad på de olika appliceringssätten, så när jag själv målade den lilla verandan sen så rollade jag all the way istället. Jag tyckte inte att det var lönt att hålla på med pensel när det mest var strukturen som skiftade en aning, och inte själva upplevelsen av färgen. Och jag tror faktiskt att vi hade klarat oss med ett lager, men är ändå glad att vi körde två.

 
 
 

 
 
 

Hej vad det går!

Färgen är glansig när den är blöt, men sen…

 
 
 

 
 

 
 
 

Alldeles sammetsmatt när den är torr! Som chokladmousse nästan. Man vill bara klappa på den.

Japp, vi valde att måla golvet här också (Flügger golvfärg i pastellgrå). För att skapa mer harmoni mellan rummen, helt enkelt. Det blev ett så himla starkt avbrott med träfärgen innan.

Så hallen gick alltså från:

 
 
 

 
 
 

Till:

 
 
 

 
 
 

Och om jag är nöjd?! Mycket.

På bilden ovan är det kvällssolen som ger mönster på väggarna, färgen i sig är extremt matt och jämn. Jag skulle säga att L’ Authentique är mer sober än Kalklitir och passar er som kanske vill ha ett jämnare resultat som inte är lika ”levande”, eller som vill testa med en annan typ av färg än akryl men inte är redo att gå hela väggen till kalkfärg ännu. Eller om man tycker att kalkfärgen är lite för ”artsy” och bohemisk och vill ha en lyxigare känsla. Jag som är ganska flaxig ville ha mer liv och struktur i sovrum och vardagsrum men i genomgångshallen var L’ Authentique perfekt med sin sammetsmatta, mjuka yta – det hade blivit för mycket att ha tre rum i fil med olika struktur, känner jag.

Ja, så blev alltså hallen. Jag har försökt ta med svar på det jag vet om L’ Authentique men resten har jag tyvärr ingen aning om, så där får ni hemskt gärna fråga Modesto om det är något ni undrar så får ni rätt svar. Alla kulörer går som sagt att se här.

Bit för bit blir huset mer vi, och jag älskar det.