Att gå ner för (ned-)räkning.

Preggo igen

 
 

AT2B0975

 
 
 

Idag är det vecka 37 och tre veckor kvar tills snittet.

Tre veckor!

Vad hinner man ens med på tre veckor? Inte mycket. Så kort tid är det kvar. Och det känns i hela kroppen att det snart är dags; de där bubbelväggarna börjar slutas och allting blir lite tystare inuti. Mindre brusigt. Kroppen är tung och trött och protesterar mot allting annat än vila, och där inne börjar det bli trångt för honom att röra sig och jag kan tydligt se hur magen buktar ut när han ganska hårdhänt försöker.

Det är bara tre veckor kvar.

 
 
 

AT2B0986

 
 

AT2B0999

 
 
 

Så jag går ner för nedräkning, lite i taget varje dag.

Blir långsammare, lugnare. Befinner mig mer inne i mig själv än utanför, tvättar de bebiskläder som finns kvar att tvättas och försöker greppa att vi snart är ännu en i Lanthandeln och att livet tar ytterligare en runda med oss om bara ett litet tag. Undrar hur han kommer se ut på riktigt; om han föds lika rödlätt som sin bror och med samma starka humör redan från starten.

Idag är det vecka 37 och bara 3 veckor kvar tills han kommer.

Och kroppen ser till att jag är redo på alla sätt som går.

 
 

cherry

Att ha lite sjukstuga och mormorsbesök.

Busen, Livet

 
 

AT2B0944

 
 
 

Japp, här hemma varvar vi kartong-upp-packning med lite sjukstuga. Stackars Buse har lätt feber och vill gärna ligga i sängen, och som ni vet vill jag själv ligga i sängen mest hela tiden så det passar mig fint. Det är inte klokt att det kan vara så motigt att stå upp, och att det där med att ligga på sidan med en gigantisk 90-centimeterskudde mellan låren kan vara så ljuvligt.

Så idag har jag sett Röjar-Ralf, Spöket Laban och Basil Mus. Samt läst alla böcker av Jan Lööf minst två gånger.

Man måste älska Jan Lööf.

(Burken med sugrör och handtag, bästa när-barnet-är-sjukt-saken, har jag hittat här)

 
 
 

AT2B0960

 
 

AT2B0964

 
 
 

Och så har vi haft besök idag!

Av mormor och Sockervadds-Göran som kom hela vägen från Småland för att kika på Lanthandeln, kultivera sig på konstrundan och köpa med sig godsaker från Olof Viktors till en sen frukost. Saker från Olof Viktors tas emot med varm famn här hemma som ni vet, och det är alltid trevligt att se dom. Så glad att dom tog sig tid att titta förbi, trots att det är en bit att åka (2,5 h ungefär). Och så hade dom varit på Drömmen och plockat med lite som jag behövde och kontrollerat så att allting såg ut som det skulle. Bästa.

Så vi fick påskfrukostbesök till Buses stora lycka; det visades hus och skrattades och åts kardemummabullar från Olof Viktors i köket där morgonsolen strålade in.

Ja.

Lite sånt gör vi idag.

 
 

cherry

Att ha fått vardagsrummet målat.

Lanthandeln

 
 

AT2B0755

 
 

AT2B0741

 
 
 

Häromdagen kom dom hit, Islänningarna, och svepte in i huset som en virvelvind och målade mitt vardagsrum. Dom gör liksom sånt. När jag själv inte kan eller har tagit ut mig för mycket så är dom alltid där med penslar och påsar av färg och kramar så hårda att man lyfter lite från golvet.

Målaren som var här fick stora ögon. En, två, tre… fyra? räknade han och syftade på antalet islänningar som intagit huset, redo att måla. Till ett rum?

Ja, svarade jag. Det är en familjegrej. 

Och så log jag. För jag tycker det är fint att dom jobbar ihop på det där sättet, hela familjen.

 
 
 

AT2B0760

 
 

AT2B0777

 
 
 

Och så sattes det igång.

Med min nya färg, ni vet! Den som Audur och jag (mest Audur, typ bara Audur, jag har ju endast berättat vad jag är ute efter och skickat bilder på skumma väggar) tagit fram just för det här husets vardagsrum. Och ni må tro att jag var spänd på att få se hur den skulle se ut som torkad!

Ovan ser ni ganska tydligt hur lite täckande den kan kännas när man målar på tapeten. Men det ordnar upp sig sen, jag lovar.

 
 
 

AT2B0792

 
 
 

Det målades…

 
 
 

AT2B0784

 
 

AT2B0776

 
 
 

Och målades…

 
 
 

AT2B0825

 
 
 

Och målades.

Ser ni hur mörkt det ser ut? Så ser den inte alls ut nu kan jag lova. Här är den inte ens i närheten av att ha torkat och jag stod och tittade på den och sa att det är fantastiskt hur olik den färgen jag såg på väggarna var det färgprov jag hade i handen. Det är det här jag menar med att man inte ska få panik.

Det blir så himla bra tillslut, även om man kanske undrar där på slutet.

 
 
 

AT2B0795

 
 
 

Och sen lämnades mina väggar att torka.

Så jag visste inte alls hur min nya färg såg ut förrän i fredags när jag kom ut till Lanthandeln för att ta emot flyttlasset. Jag hade bara sett den såhär; ofärdig. Men det torra, vackra, helt perfekta resultatet som väntade på mig på fredagen var så mycket mer än jag någonsin hade vågat hoppas på. Nyansen är perfekt! Precis den avvägningen mellan rufft och mjukt som jag önskade mig, och precis den nyans jag inte vågade tro skulle gå att få fram.

Men hur den blev; det tar vi i ett annat inlägg.

Den förtjänar ett inlägg för sig själv, tycker jag.

 
 

cherry

Att ha någon så fin så nära.

Livet

 
 

AT2B0842 copy

 
 
 

Banditen, alltså.

Igår, mitt bland flyttgubbar och kartonger, står hon plötsligt med en liten låda i handen innehållande tre bitar morotskaka från Olof Viktors – den kaka jag hade planerat att leva på tills lillebror kommer ut. Hon hade varit där och fikat och sen tagit sig tiden att köpa med sig tre bitar (en till mig, en till mannen, en till Buse) och åka ut för att bara ge en kram och lämna över.

Älskade vän. Tänk att ha henne så nära.

 
 

cherry

Att se Sofias Änglar.

Okategoriserade

 
 


 
 
 

På måndag klockan 20:00 är det säsongsstart av Sofias Änglar på Kanal 5.

Har ni sett det? Går rakt in i hjärtat, iallafall på mig. Där Sofia, Mattias och Jonnie rycker ut och ser till att hjälpa människor som hamnat i svåra situationer i livet; genom att till exempel handikappanpassa hemmet eller fixa klart en renovering som blivit stående efter att något skett.

På måndag ska det tydligen handla om en tolvårig tjej som varit med om en fruktansvärt tragisk bilolycka, förlorat sin mamma och styvpappa och dessutom blivit förlamad i halva kroppen. Det går ju liksom inte ens att ta in. Hon får hjälp med att handikappanpassa hemmet hon bor i tillsammans med sin pappa så att hon får iallafall en liten känsla av självständighet.

Ja. På måndag klockan 20, alltså. Då är det dags att hormongråta lite och glädjas åt att en tolvårig tjej får hjälp att vara tonåring i sitt eget hem igen.

 

Inlägg i samarbete med kanal 5.

 
 

cherry