Som ni vet var jag ju i Umeå i helgen och hängde med Evelina på Creative och fick chans att prova i princip hela butiken. Jag kände mig som en liten flicka i mammas garderob – jag bara rev åt mig allt och testade precis varenda grej jag nånsin funderat på. Som kan jag verkligen ha paljett-tights? och högklackade UGGS, alltså? Varför inte?

Och såklart; inget besök på en fantastisk butik utan de obligatoriska outfitbilderna! Så här kommer mina favoriter (klicka på varumärkesnamnen för länk):

 

 

Bild ett: Paljett- och happy-party-bh:ar från Ester Elenora! Sportade ju en sån senare på kvällen under den lånade Valeriekostymen. Älskade den, mest för att jag kände mig jäkligt Perrelli.

Bild två: Jacka Maze, jeans Please, t-shirt Second Female och skor Primeboots. Skönaste skorna någonsin för övrigt, syns mer på bild tre. Och så en härlig senapsgul tröja i silke från After Pants.

 

 

Och här! Samma jeans, skor och tröja – och sen en väst från ChillNorway ochlite detaljer, som en peak på baksidan av Maze-jackan. Mhm. Klädprovning. Det är grejer det.

Och idag är jag hemma och vabbar en sjuk liten busemus som hostar sig rosslig och mest vill sitta i knäet och äta banan, och tjejerna tar tacksamt emot den extra hemmatiden med platt fall framför brasan och djupa suckar. Och så är jag så vansinnigt sugen på polkachoklad att jag nästan får dåndimpen (den vanliga Marabou-versionen finns ju ingenstans längre?!) men får stilla den med Dumle och småkakor. Och så myser jag lite, lite av stolthet över att få se mina bilder i ett nyhetsbrev här – jag vänjer mig aldrig vid det där, att bli tillfrågad om att låna ut bilder jag tagit eller över att få fotojobb. Jag är fortfarande bara så vansinnigt glad över att de uppskattas, ses, används och beställs. Fortfarande.

Men nu – hjälpa krasslig busemus att peta dvd:n full med russin. Det är ett heltidsjobb ska ni veta.

 

 

 

Så skönt det är att vara hemma igen.

Som jag skrev igår; hur roligt som helst att vara borta och hur skönt som helst att komma hem. Få kyssa buse i lockarna, säga mamma älskar dig en miljon gånger och somna på mannens axel framför vilken tvserie han nu tittar på för tillfället. Att ha töväder i håret och långkalsonger och noppig kofta, och kollegor som sticker in huvudet genom dörren när man är på jobb och frågar du äter muffins va? med ett finurligt leende.

Så den här veckan ska jag suga i mig all hemmatid som en svamp för i helgen blir det jobb igen. Inte bara jobb, såklart – på fredag vankas det modemässa i Köpenhamn (jag längtar ihjäl mig!) med Tindy och Nelly och Fru Sederblad och sen på lördag flyger jag till Oslo för att fotografera lite Chill Norway (förstår ni hur roligt?!) och träffa den här kvinnan igen. Och sen? Sen ska jag hem och stanna hemma, banne mig, och inte göra mer än att äta glass på kvällarna och bygga med klossar och fundera ut briljanta sätt för Nelly att hitta en lång karl som gillar mopsar och påminner om Per Morberg (hur svårt kan det va, liksom).

Men först; hemmatid och salukivärme och den finaste lilla familj som finns.

 

 

 

Igår vaknade jag upp såhär.

I Umeå på hotell med fint sällskap, med fötterna ömmande efter timmar i glitterklackar och med fnisset fortfarande i halsen.

Idag vaknade jag upp med en salukirumpa i famnen, mjuksnö utanför och med en lockig, puderdoftande buse i rummet intill – redo att morgonkramas. Och det är dagislämning av både hundar och barn på schemat, morgonkörning till jobbet och med en termomugg té på behändigt avstånd i bilen medan veckan startar upp och en ny sida har öppnats i kalendern.

Livets kontraster, både vardag och bortadag, är nog det finaste med att leva ändå.