Vi vaknar till en otrolig soluppgång idag, så otrolig att jag måste skutta ut på gräsmattan i långkallingar och mannens kofta och hänga mig över staketet och ta kort efter kort samtidigt som jag hummar nöjt för mig själv. Varför är det så att tidiga mornar alltid ger det överlägset bästa fotoljuset? Halvtimmen efter soluppgången är ljuset mjukt lila och får mig att önska att det var varmare så att man kunde vara ute och fotografera silkesapans morgonstora ögon eller flickornas innan-klockan-tio-surande.
Nu ligger jag i soffan och tittar på ”En plats på landet” vilket alltid får mig att vilja flytta; att hitta ett renoveringsobjekt ännu längre ut på landet och lägga månader på att måla golv och riva väggar och välja kakel, och Tooka har huvudet på magen på en sovande Leo och Tant ligger med benen rakt upp i luften och ja;
det finns inte många bättre sätt att vakna.