Att vara uppe tidigt.

Livet

Idag är mannen hemma, men jag och silkesapan tassade upp tidigt och gick ner i ett kolsvart vardagsrum och tände alla ljus vi kunde komma åt (nu förstår jag verkligen hypen med de där Tine K-lyktorna! maj gåd vilket mysigt ljus!) och åt frukost. Jag har haft alldeles för mycket bloggeventsideér i skallen för att kunna sova ordentligt och vi ska ändå på tvåmånaderskontroll vid nio så det var liksom lika bra att gå upp.

Åh, jag är så sjukt pepp för det här bloggeventet att ni anar inte! Och alla ni som undrar om ni är för gamla eller för unga – det finns inget sånt, sålänge man är över 18 år gammal (eller i målsmans sällskap som de skrev så fint på lapparna när man gick i skolan). Det här kommer bara att bli en fantastiskt varm, glädjefull dag med mycket skratt och med helt sinnessjuka inslag som jag hoppas att ni kommer att tycka om. Detta blir ingen vanlig ”åh låt oss gå på en torr föreläsning”, jag har kryddat allt med så mycket annorlunda saker jag kan komma på. Sånt som skulle få mig att skratta. För jag tror väl nånstans att ni som läser mig har (förhoppningsvis) samma humor och uppskattar samma typ av skruvade saker. Så ta med er en vän och kom, vetja! Jag kommer snart ut med biljettpriser och jag kan lova att jag har pressat alla priser som finns och att det inte kommer vara svindyrt, och ni som kommer utifrån ska få riktigt bra hotelldeals. Ovanpå detta ser jag att det redan formats små falanger som pratar om att anordna samåkning och människor som erbjuder sängplats i sitt hem och det är ju fantastiskt. Det är sånt som får mig att nästan svämma över av glädje och som visar att jag faktiskt har världens bästa läsare. Och jag blir ännu mer säker i att mitt val av ämne, ”Vänlighet”, är precis rätt för dagen. Det är ju liksom det jag har stridit för sen jag började blogga och det som ligger mig absolut närmast hjärtat, och jag hoppas och tror att ni kommer att få en dag (och en föreläsning!) att minnas.

Så nej; ni behöver inte ha en egen blogg och ni kan komma med färdtjänst vad mig anbelangar och i får absolut ta med er vem ni vill. En av workshopsen är nog väldigt fokuserad på kvinnor, men om ni tar med mannen kan jag göra en liten kuddhörna åt dom där de kan ansiktsmåla med Ravelli eller nåt så länge om de vill. Det ordnar sig.

Hundra tusen idéer har jag, men nu måste jag klä på mig och göra oss klara för att åka. Att gå på tvåmånaderskontroll i långkalsonger – där går min gräns, liksom. Vi ses snart gen, men under tiden hoppas jag att ni inte missat tävlingen.

Vem vill inte ha 1000 spänn att handla för, liksom? Nä, just det.

Att fattas lite stämning.

Livet

Sådärja. Nu har jag lyckats gräva fram kransen som vi tydligen hade mulat in längst ner i garaget under en massa bråte så den var ju inte direkt i toppskick, om vi säger så. Men den får duga.

Jag vet inte vad det är i år men jag kommer helt enkelt inte i julstämning. Kan kanske bero på att det är plusgrader ute och doftar varm åker, eller på att jag bara inte har börjat att pynta ännu. Lexingtonstjärnan hänger kvar sen förra året men det räknas nog inte. Och jag har inte börjat spela julmusik ännu, det är ju annars ett säkert kort för att börja bli julnostalgisk. Här hemma spelar jag mest den här idag och skumpar runt med silkesapan i famnen och gör legendariska moves iförd amningsbh och långkalsonger (ja men vadå – vet ni hur ofta man har tuttarna ute med en sån här silkesapa?! Ingen idé att klä på sig, liksom) och tuggar på pepparkakor och njuter av att se honom skratta. Men det blir det ju ingen julstämning av.

Har ni kommit i stämning? I så fall hur? Jag behöver nog lite tips från coachen, tror jag.

Att ha ett datum!

Bloggeventet 2012

Äntligen är datumet för Blogg-Eventet spikat och det blir lördagen den 11 februari! Så ta fram era almanackor redan nu och boka in det dagen – för jävlar i min lilla låda vad det kommer hända grejer. Björn Ranelid himself kommer att dyka upp och prata om vänlighet (vad hade ni annars förväntat er för ämne?) och svara på frågor om livet, det kommer att bli galna workshops, mycket gapskratt och avslutningsvis en dundermiddag med underhållning på kvällen.

Mer information om bokning, hotellpaket och goodiebags (och fler heta namn) kommer inom kort, men fram tills dess får ni se till att spara datumet fritt.

Det här är något ni absolut inte vill missa!

Att tacka för stödet.

Livet

Herregud vilka kommentarer ni skriver! Jag har skrattat så det har varit fara och färde med aulan, det kan jag lova. Jag vet liksom inte vad som är roligast, om det är Sara Lovisa och skeden eller om det är era spin off:er på varann, men jag skrattar rakt ut när jag läser er. Tänk vad bloggvärlden är förunderlig egentligen  – tack vare den är nu en kopiös mängd kvinnor engagerade i mitt anus. Det kunde man inte tro när man började blogga. Nej, nej. Och jag har ju förstått att om jag nu någonsin tänker gå och låta nån annans man peta mig i rumpan så måste det bli en utförlig rapport efteråt, och absolut. Det ska ni få. Jag kan bjuda på det. Jag kan ju till och med be om en manual, kanske? För er som vill freestajla lite hemma.

Inatt har jag haft världens mest verklighetstrogna och bisarra dröm. Jag drömde att jag skulle göra en intervju för tidningen Kupé med Carolina Gynning angående att hon blivit preggo. Vi träffades på ett hotell och hennes mamma var med, och sen satt vi alla tre på en säng och hade sjukt djupa diskussioner med varann. Riktigt bra intervju om jag får säga det själv. Carolina hade gillat det.

Men nu ska jag gå och leta upp min julkrans som jag tillverkade förra året och försöka få upp den på dörren. Jag har inte ens börjat pynta ännu, förstår ni. Usch. Det är ju så man borde skämmas. Men idag! Idag blir det pynt. Minsann.