Att titta in i min garderob!

Lanthandeln

 

En av de MEST efterfrågade inläggen är om att få titta in i min garderob, och jag har inte visat den innan för att a) jag vet att den är lite sjuklig och det kan tas så himla fel, samt b) den är nästan snudd på omöjlig att fotografera på grund av bristen av naturligt ljus (finns inga fönster) – så ursäkta kvaliten på bilderna, men de blir tyvärr lite grusiga när det är så dåligt ljusflöde och jag inte kan använda mitt macroobjektiv på grund av måste kunna zooma.

Men ja, såhär ser alltså min garderob ut! En långsida med garderober och jag vet tyvärr inte varifrån eller vilka eftersom de fanns här när vi köpte huset, så kan inte hjälpa till med svar på det om någon undrar. Men jag gissar IKEA?

Oavsett; jag vet att jag har en himla massa kläder men jag bara ä l s k a r kläder och har haft ett enormt samlingsbehov sen jag var typ 12. På den tiden var det ju min mamma som fick finansiera det och då var det såklart mer kontrollerat, men sen jag började arbeta var kläder min nummer ett prioritering att spendera pengar på (innan jag fick barn alltså) och mycket av det jag har är saker som hängt kvar sen början av 2000-talet, särskilt kavajer.

 

 

Obs på att det inte alltid är såhär städat och organiserat! Jag passade på att ta bilderna när jag precis gjort en rensning, så tro inte att det alltid ser ut såhär. Men ja, där ser ni min allra största last: kavajer. Får inte nog av kavajer helt enkelt och varje gång jag går in i en butik dras jag som en magnet åt alla blazers och måste hindra mig själv.

 

 

Det finns ett visst system.

T-shirts för sig, blusar för sig, skjortor för sig, jeans har jag uppdelade i tre olika fack: ett fack för höga jeans med vida ben, ett fack för stuprör och ett fack för boyfriendjeans eller såna jag har när jag typ målar. Jag har en hylla för ”partyblusar/toppar” så att jag slipper rafsa igenom såna när jag ska ha något till vardags, och skjortorna är uppdelade i en hög med ”klassiska” och en hög med sådana som är lite udda, typ har en ärm eller knyt eller så.

 

 

Stickade tröjor har jag uppdelat i tunnstickat vs lite grövre, och byxor har jag två hyllor för: en hylla för höga vida byxor och en hylla för mer kostymbyxor eller sådana som är smalare i modellen. Underkläder är uppdelade i vardag och lite mer wauwauwau av samma anledning som jag separerar festkläder från vardag; vill jag vara lördagsraffig vill jag inte behöva rafsa runt bland de där svinsköna men fula trosorna med slappt resår och som hängt kvar sen jag var gravid 😉

 

 

Längst bort hänger de mer udda sakerna; oftast sånt som införskaffats för temafester. Flygvärdinneputfit, superhjältekostym, flapperklänningar, tyllkjolar och annat man kanske inte hämtar på förskolan i direkt. Där hänger också några av de klänningar som är så vackra att de är små konstverk i sig själv och som jag inte vill knöla in bland andra på en galge.

 

 

Och det var en titt i min garderob!

Jag får också frågan ofta om jag någonsin har loppis och nej, det har jag inte – när jag rensar ger jag till vänner eller lämnar in på insamlingar; men var för guds skull inte rädda för att maila mig eller skicka ett DM om det finns något ni sett mig i som ni är intresserade av, jag kanske kan tänka mig att sälja och frågan är ju alltid fri menar jag.

(Om ni undrar var mannens kläder är så har han den lilla sektionen allra längst bort haha, samt en egen garderob vid sitt kontor i huset utanför det badrum som är ”hans” och där det är mer funktionellt för honom att ha sina grejer eftersom det är där han byter om efter dusch etc).

Jahapp, känns lite som om jag blottat min själ genom att visa upp det här men så ser den alltså ut.

Tack för att ni följde med och tittade <3

 

Att ha firat Finn!

Livet

 

Tänk att Finn redan hunnit bli ett år och att det är dags för kalas?! Helt otroligt egentligen.

Men kalas var det dags för och vi begav oss i samlad trupp till församlingshemmet där festligheterna skulle äga rum, och Noah bar paketen och önskade nog mest att de var till honom och ingen annan.

Temat var cirkus och som vanligt hade Nelly gått helt bananas. Titta bara:

 

 

SÅ HIMLA FINT!

Och hembakat och doppat och strösslat och fixat och allt annat. Hon är inte klok den där.

 

 

 

Pojkarna fikade och roade sig med ballonger och hade allmän fest. Det fanns en polaroidkamera på plats också och jag lyckades ta en episk bild av Noah som jag lämnade kvar till Finns lilla ettårsdagsbok:

 

 

Alltså kolla. Ser ut som han gjort Roskilde i en vecka och haft the time of his life och sen snubblat in på typ Etage där en mingelfotograf fått tag i honom. Skrattade orimligt mycket åt detta.

 

 

Födelsedagsbarnet som är den finaste Finn i hela världen <3

Så förälskad i detta lilla knytte.

 

 

Dags för tårta!

 

 

Och sen; ja sen åkte vi hem igen – sockerstinna och glada.

Ett födelsedagsfirande för en liten som varit så älskad sen allra, allra första stund <3

 

Att ha gjort YSB med de bästa.

Livet

 

Jamen varför inte bege sig till YSB för lite konferens? Det kan man ju göra även om man inte är anställd; även egenföretagare förtjänar konferenser och eftersom Jenny startat upp sin agentur med hårklämmorna och behövde lite produktbilder, Banditen har bra hår för produktbilder och jag har en kamera så slog vi oss ihop för några timmar på just YSB för att kombinera jobb med att ladda batterierna.

 

 

Där inne hade man tydligen byggt om?

Så längesen var det sen jag var där, hade helt missat att allt såg annorlunda ut nu och fanns på lite andra ställen.

 

 

Jenny fanns dock precis där hon brukar; i den varma poolen med ett glas bubbel.

 

 

Men det blev för kvavt så vi tänkte att vi tar årets sista dopp i havet. Det ar 14 grader i vattnet sa man men skit i det. Jag som ALDRIG kallbadar kände mig omänskligt taggad på att doppa mig i 14 grader.

Vem är jag ens nu för tiden?

 

Nu gör vi det! Sa vi och kände oss modiga.

 

 

Och jovisst! Bildbevis. Vi badade i 14 graders vatten, huvud och allt.

Det gjorde lite ont, det får jag väl erkänna, men det var uppfriskande och en härlig känsla ändå. Inte så man låg kvar och plaskade, långt ifrån, men ändå.

 

 

Sen tillbaka till YSB igen för att äta lunch.

 

 

När man köper eftermiddagsspa får man numera en pokebowl så det åt vi. Mitt livs första tror jag? Fattar inte riktigt grejen, men får erkänna att det var riktigt gott.

 

 

Så här satt vi sen och åt våra bowls och pratade, innan vi bytte om och började jobba på riktigt. Jenny och Nicole stannade kvar och spenderade natten i true staycation-stil, men jag bor ju bara 15 minuter ifrån så jag åkte hem igen.

En riktigt fin konferens, faktiskt. Rekommenderas!

 

I annonssamarbete med ZCOOLY

Att göra skärmtiden mer meningsfull.

Annons

 

 

Jag har ju en som som har ett stort intresse för spel (precis som sin mamma) men samtidigt som jag vill uppmuntra det och vill att han ska vara i fas när det kommer till tekniken så vill jag ju inte heller att han ska sitta och stirra i en skärm hela dagarna på saker som är utan mening. Därför blev jag så himla glad när jag fick en förfrågan att testa Zcooly eftersom Zcooly utvecklar lärande spel tillsammans med erfarna pedagoger för barn i åldern 5-12 år. Zcooly består av 10 lärande spel och är uppbyggd som en ö där varje plats på ön är ett eget spel där barnen lär sig olika saker inom matematik. Spelen är utformade efter läroplanen och varje årskurs vilket gör att det passar alla barn, och eftersom Leo på något jäkla vänster har en fallenhet för matte och tycker det är ROLIGT (det kommer v e r k l i g e n inte från mig, det vet ni vid det här laget) så kändes kombinationen av spel och matte som något han skulle tycka om, samtidigt som jag och mannen inte behövde dåligt samvete för skärmtiden.

 

 

 

 

Bra grafik! var det första Leo sa och jag kunde inte låta bli att fnissa lite – han talar som en sann gameare redan.

 

 

 

 

Nivån han spelar på är Affären 2 för barn i årskurs två (som han går i) och där får han vara med och ta hand om kassan en stund. Kunder kommer fram och ber om att få köpa allehanda märkliga saker och barnet tar betalt och får alltså själva räkna ut vad det kommer kosta.

OBS på en sak jag tyckte var riktigt bra – spelet är både i ljud och i text vilket innebär att om ditt barn har svårt att läsa kan det lyssna istället och fortfarande klara av att spela utan att du är med och hjälper till med att tyda raderna.

 

 

 

Så om du vill göra skärmtiden lite mer meningsfull med att samtidigt hjälpa ditt barn på den nivån som passar barnets årskull är Zcooly perfekt och jag rekommenderar det varmt. Med koden attvaranågonsfru har ni 3 veckors gratis spelande så ni kan testa om det är något för er. HÄR klickar du för att registrera dig och kunna börja spela, och där hittar du också hur du fyller i koden.

Hoppas ni ska tycka om Zcooly lika mycket som vi.

I reklamsamarbete med ZCOOLY

 

Att ta det sista från djurparken.

Livet

 

Okej, så på Ystad Djurpark kan man rida ponny och stirra en Emu i vitögat och klappa glasögonätande getter – vad mer?

Jo; man kan gå in i den lilla ladan uppe på kullen! Ena sidan är ett terrarium med läskiga ormar, väsande kackerlackor och annat otrevligt men den andra sidan är mycket mer vilsam för en sån som mig; man startar nämligen med en liten hönsgård full med vackra rashöns. Det är ju supernostalgi för mig eftersom min mamma hade en grej för höns när jag växte upp och åkte land och rike runt för att få tag på de vackraste rashöns hon kunde finna (kom ihåg att hon även hade hundar så ibland blev det visst svinn i hönsgården så att säga) och så hade vi dessa underbara varelser sprättande runt på gårdsplanen. Just den på bilden, en silkeshöna, hade hon många av och tyckte nog extra mycket om.

Vacker fågel, eller hur?

 

 

Där finns även en liten ställning för de som vill hoppa i hö.

Bästa sysselsättningen när man är barn? Eftersom jag spenderade alla mina dagar i stallet som barn är även det där ren nostalgi; men eftersom vi hade tillgång till hela ridskolans hövind kunde vi göra mer avancerade sysselsättningar som att skapa långa gångar genom höbalarna och bygga rum. Livsfarligt såklart, hade balarna rasat hade vi aldrig kommit ut från den tyngden, men sånt tänker man ju inte riktigt på när man är en 9-10 år.

 

 

Hej hej där är jag!

 

 

Och HUR lik är inte denna Lupe (den lugnande geten) i Ferdinand?!

Älskar Lupe, hon är mitt spirit animal.

 

 

Lupes kompis hade dock rymt och stapplade fritt runt där i ladan. Tror det hände sist vi var där också? Då sa vi till men de bara ryckte på axlarna och sa det händer hela tiden så är ni där finns det nog en stor chans att även ni får klappa utbrytarkungen.

 

 

Och innan ni går hem måste ni förbi och hälsa på de här små gynnarna! Kolla händerna på de där?! Helt otroligt. De borde spela piano.

Och ja; lite så kan man alltså roa sig på Ystad Djurpark. Tror de stänger för säsongen snart, men då vet ni till nästa år om ni ska till Ystad på besök. Lagom för någon timmes sysselsättning, helt klart.